MIN GENEALOGIMETOD

Genealogilänkar:             

Introduktion

Genealogi  Släktträd

Folkes krönika   Folkes släktträd

Esters krönika   Esters släktträd

Esters släktträd Folke&Ester

Ättl till Mattias Lundqvist

Ättl till Mattias Lundqvist

Ättl till Jöns Sjöholm

Rasmus Feuk /Johanna Persdtr

Rasmus Feuks övriga ättlingar

Ättl till Rasmus Broberg

Appendix Namn Källor 

Interna länkar:

Syfte  Namn och stavning  Förväxlingsrisker  Genealogiska tabeller  

Generationsöversikt  Släktskapsbeteckningar

 

Genealogilänkar till några andra platser:

http://glada-hornan.se/Kompl%20vers%20Fougt.pdf

http://www.arkivdigital.se/slaktforskning.....http://scangen.se.....

http://www.genealogi.se.......http://www.historiesajten.se.....

http://www.adelsvapen.com/genealogi/.....http://www.familysearch.org/....

http://hem.passagen.se/teofil13/GEN/misc/riks.htm......http://www.vifolka.se/..

http://cherylmorris.com/linstrum.html......http://worldconnect.rootsweb.com...

http://w1.401.telia.com/~u40107259/feuk/...http://myweb.cableone.net/carlsond/.

Andra länkar:  

 

Limhamn

Limhamnsminnen

1900-tal

Rim  Violiner

Hälsosidan  Baksidan

Klimatstörningar

Bloggar  Flyttade bloggar

Tester    Twitter

Almanackan  

 Gästbok

 

 

Upprinnelsen till släktkrönikan

Under åttiotalet började jag mer än tidigare inse värdet av att ta del av vad mina föräldrar hade att berätta om äldre tider. Planer på att detta skulle leda till släktforskning fanns knappast då.

    

     Efter mors död ingick i min dagliga rutin att besöka far och dricka eftermiddagskaffe med honom. Detta gav utmärkta tillfällen till samtal om personer och händelser i flydda dar och på så sätt hålla igång den mentala aktiviteten hos två äldre gentlemen.

 

    Hemma i stugan gjordes minnesanteckningar och vid nästa kaffestund var det möjligt att kontrollera om allt var rätt uppfattat.

 

     Min son Rune hade kommit över handlingar rörande bouppteckningen efter Rasmus Feuk och en gravplatsbeskrivning. Detta startade en nyfikenhet att gå vidare med efterforskningar i födelseregister och husförhörsprotokoll.

 

     Den återknutna kontakten med min kusin Georg Sjöholm och hans påbörjade, men avbrutna, efterforskningar på Axel Sjöholms sida gav en ledtråd som ledde till Karlaby och Gladsax.

 

Syfte och begränsningar

Min ambition för närvarande är att komma så långt tillbaka i tiden som möjligt både på mors och fars sida och båda könen är lika intressanta beträffande föräldrars föräldrar och vidare.

 

     Jag har försökt att levandegöra personerna genom miljöbeskrivningar och episoder i deras liv. Ofta rör det sig kanske om oväsentligheter, men även det alldagliga och ”icke-händelser” bidrar möjligen till att ge en bild av personen.

    

     Namn på släktingar i rakt nedstigande led anges med fetstil några gånger då de först nämnes. Syskon till förfäder i rakt nedstigande led nämnes i den mån de är kända men deras ingifta släkter behandlas endast undantagsvis.

 

    Av samtida och yngre släktingar är naturligtvis mina närmaste mest intressanta men i övrigt måste jag sätta gränsen vid kusiner, fsb (father sibling brood) och msb (mother sibling brood). Endast i undantagsfall nämnes kusinbarn, fsbb, och msbb.

 

 

Källor

    

Ofta inser man sent betydelsen av att ta tillvara vad de äldre kan berätta. Far berättade sällan något spontant. Ville man veta något fick man ställa preciserade frågor. Detta har medfört att mycket av det han kände till har gått till spillo eftersom jag inte förmått att ställa de rätta frågorna. Mor hade lättare att berätta. Fars och mors berättelser blev incitament till vidare sökande.

 

     Källmaterial och referenser är samlat i en särskild fil (Källor) för att göra krönikan mera lättläst. Siffror inom parentes hänvisar till källor. Material har hämtats från kyrkobokföring, släktforskares hemsidor och internetadresser och kartor. Ofta har jag kommit vidare genom att helt enkelt googla på person- eller ortsnamn. Vid alltför stort antal träffar har jag fört in ytterligare villkor vid googlingen som preciserat sökningen.

 

     Internetadresser är inte att betrakta som källor eftersom de kan ändras eller försvinna och i de fall där inga källhänvisningar redovisats har jag sökt källor på andra vägar. Detta har lett till en hel del korrespondens med privatpersoner och institutioner. Till allra största delen har jag stött mig på andra släktforskares arbeten och utan alla de uppgifter jag fått av Niklas Herzman, Ulf Hjelmqvist, Lars-Erik Wallin, Björn Johnsson och Agneta Myrtell i Limhamn, Birte Boström i Malmö, Greta Hysvær i Danmark m fl hade min krönika inte varit möjlig. Jag är dessa personer stor tack skyldig.


 

     Uppgifter från Rötters Anbytarforum har varit mycket användbara liksom uppgifter från släktingar, inskriptioner på gravstenar, dödsannonser och personer (ibland mer eller mindre avlägsna släktingar som t ex Michael Fagerström i Svedala, Anita Nilsson (Fought) i Klagshamn och Larry Anderson i Texas) som jag kommit i kontakt med via internet. Att kalla det lilla jag själv åstadkommit för släktforskning vore alltför pretentiöst.

 

Problem

Berättelser är sällan objektiva. Man kan inte utesluta att berättaren, kanske omedvetet eller på grund av selektiv glömska, framhäver positiva drag hos sig själv eller sin släkting och döljer sådant som är mindre smickrande.

     Det är svårt att avgöra hur man skall hantera negativa karaktärsdrag, laster och ofördelaktiga kroppsliga eller själsliga egenheter i en personbeskrivning.

     Man kan inte utan vidare avslöja en människas förnedrande situationer och personliga tillkortakommanden eller att en person t ex missbrukade alkohol, var obegåvad, obildad, elak, hade klumpfot eller puckelrygg. Även minnet av avlidna personer måste behandlas respektfullt.

     Å ena sidan kan vad som uppfattats som negativt eller ofördelaktigt vara en subjektiv bedömning. Å andra sidan kan bilden av personen bli helt osann om man utesluter något som är alltför uppenbart.

     I delar där jag själv är berättande har jag försökt att undvika att framställa någon i ofördelaktig dager, vilket kanske inte alltid varit möjligt.

 

Namn och stavning

Äldre arkivhandlingar är handskrivna med personligt individuella stilar influerade av tysk frakturskrift. Plumpar och överstrykningar förekommer och ibland överlagras texten av intilliggande sidas text i spegelskrift på det åldrade papperet så att texten blir i det närmaste oläslig.

 

     Datum för dop kan ibland tillmätas större betydelse än födelsedatum. I olika källor kan datumangivelser avvika några dagar, möjligen beroende på slarv eller att man kanske inte säkert visste gällande datum. I olika källor där det inte kan råda något tvivel om att samma person avses förekommer alternativa stavningar eller varianter av namn. Det händer t ex att Per, Pehr eller Pär omtalas som Petter och Elisabeth kan vara t ex Elisebet, Lisa, Lisebet. Kristina kan vara Christine, Kerstina, Kierstina eller något liknande och Boel kan exempelvis vara Bodel, Bodilla, Botilla, Bolla, Bothilda och det bor personer med samma namn från olika släkter på flera näraliggande ställen samtidigt. Åtminstone på 1600-talet, men kanske även senare, kunde Jon, Johann, Johannes och Hans användas omväxlande för en och samma person liksom dess patronymikon Jons-son, Johans-son och Hans-son. Stavning på gårdsnamn varierar också.

    

     Efternamn är en ganska sen företeelse. Efternamn, patronymikon och släktnamn har ursprungligen inte samma innebörd.

     För några århundraden sedan identifierades personer med namn och härkomst på ett ganska naturligt och logiskt sätt efter metoder som fortfarande tillämpas i flera länder, bl a Ryssland. Principen var att personen vanligen kallades vid ett unikt namn, det tilltalsnamn som vi numera betecknar som förnamn. Vid behov kunde en precisering göras med ett tillägg som oftast var ett patronymikon och ibland angav man också bostället. Eftersom mönstret är detsamma på olika håll i världen kan man anta att denna praxis uppstod utan några regler som dikterades uppifrån av någon myndighet. I Spanien gick man ännu längre. Där kunde en person ha både patronymikon och matronymikon, moderns och faderns släktnamn och flera förnamn.

 

     Mönstret är :

Tilltalsnamn –Fadersnamn—Släktnamn

Rasmus Persson Feuk

Bo Jonsson Grip

Vjatjeslav Michailevitj Skrjabin (Michailevitj=”Mikaelsson”)

Ivan Petrovich Pavlov (Petrovich= “Pettersson”)

Alexandra Michailovna Kollontaj (Michailovna= “Mikaelsdotter”)

Valentina Vladimirovna Tereskova ( Vladimirovna=”Valdemarsdotter”)

    

Ex. Per Olas son på Haga, Kjersti Lars dotter på Sjövik. Detta blev så småningom Per Olsson och Kjersti Larsdotter, men Olsson och Persdotter var fortfarande patronymika och inte efternamn i vår mening. Om Per och Kjersti gifte sig och bildade familj var Kjersti fortfarande Kjersti Larsdotter men hon kallades ofta Kjersti Per Ols eller bara mor Kjersti och för barnen använde man patronymika som Pers son och Pers dotter. Nils Jönssons fru kallades t ex Mor Nils Jöns. På landsbygden kunde sådana benämningar användas av äldre människor så sent som på 1940-talet.

Bruket av patronymika upphörde inte helt förrän 1966.

 

Det har alltid varit problematiskt att finna ut hur barn från utomäktenskapliga förbindelser bör kallas.

I sällsynta fall har namn som Fadersdotter, Modersdotter, Fadersson och Modersson och även matronymika som Ingas dotter och Karnas son och liknande förekommit, men ofta fick styvfadern eller någon annan bidra med patronymikon

     Under 1800-talets senare del och tidigt 1900-tal påbjöds en del förändringar som innebar att patronymika började att användas som efternamn. Detta har ställt till en hel del oreda för isynnerhet genealoger. Kvinnor som ursprungligen kallats Inga Persdotter, Lisa Nilsdotter eller liknande började nu kallas Inga Persson och Lisa Nilsson och man kan inte säkert veta om efternamnen härrörde från make eller från fader.

 

     Det förekom även tidigare att ogifta kvinnor tog sig efternamn som slutade på -son.

Ett välkänt ex på detta är dottern till vaktmästare Lindborg vid Gustav III:s hov. Hon är känd som sierskan ”Mamsell Arfvidsson”. Ulrica Arfvidsson (1734-1801) hade sitt efternamn efter styvfadern, hovkocken Arfvid Arfvidsson

Barn födda utom äktenskapet eller fosterbarn fick den ogifta moderns efternamn eller, efter giftermål, styvfaderns efternamn. Barn som togs omhand av en familj kunde kallas vid familjefaderns efternamn även om inte adoption förelåg.

Efternamnet kunde ändras då barnet bytte värdfamilj.

 

     Släktnamnen hade ofta sitt ursprung i namnet på bostället, gården, orten, yrkesbenämningen, soldatnamnet, adelsvapnet eller annat. Detta kunde tillfogas efter patronymikonet och preciserade då ytterligare vilken person man avsåg.

 

     I namnförordningen 1901 stadgas att alla skall bära släktnamn och att gift kvinna skall bära makes släktnamn. I åtskilliga fall behöll man sitt patronymikon som släktnamn, vilket innebar att ordet släktnamn fick en annan innebörd än tidigare.

 

     Ortsnamn är ursprungligen ofta namn på boställen. Området behåller namnet och när gården försvunnit och när minnet av den så småningom förbleknat kan ortens centrum och gränser variera med tiden likt formförändringarna hos en simmande amöba.

 

     Orters relativa storlekar och betydelse varierar med tiden. Sedan Limhamn blivit köping 1906 betraktades Hyllie som en mindre del eller grannort till Limhamn. För två århundraden sedan var Hyllie socken dominant och Limhamn relativt obetydlig del därav. Liknande gäller för t ex Börringe/Svedala, Kristiandstad/Vää/Åhus eller Ängelholm/Luntertun m fl.

 

Förväxlingsrisker

Ett exempel:

En kyrkobyggnad byggdes 1890 som ersättning för den gamla medeltidskyrkan i Hyllie som rivits. Området där kyrkan byggdes kallas Högbo. Högboskolan och Högbogården låg helt nära. Efter att Limhamn blivit köping 1906 kom Hyllie att betraktas som en del av Limhamn och den nya kyrkan på Högbo började nu kallas Limhamns kyrka.

Kyrkoherden Karl Sandegård på Högbo var verksam på tidigt 1900-tal i Limhamn.

Karl Sandegård var son till den danske inspektoren Adolf Sandegaard på Limhamnsgården. Sandegårdsgatan liksom Sandegårdsbron något hundratal meter ut i vattnet från Kåsen är uppkallade efter denne kalkhandlande inspektor

Karl Sandegård blev den förste kyrkoherden då Limhamn blev eget pastorat efter att ha inkorporerats med Malmö 1915. Kyrkoherden Karl Sandegård var nära vän med skolläraren på Högbo, Carl Sellberg som blivit invald i kyrkorådet 1906.

I avsikt att få flera uppgifter om kyrkoherden Sandegård på Högbo och hans ursprung använde jag sökmotorn Google. Förutom sökkriterierna ”Kyrkoherde Karl Sandegård” och ”Högbo” inriktade jag mitt sökande på prästmän som varit verksamma under det tidiga 1900-talet. Jag fann genast en kyrkoherde Karl Sandegård, född i Högbo och prästvigd 1905.

Men!!- Detta Högbo låg i Gästrikland.

Alltså!

Två samtidigt levande helt olika personer som hade den, som man tror, ovanliga namnkombinationen Karl Sandegård. 

Båda var prästmän (kyrkoherdar)

Båda hade anknytning till ett Högbo

      

       Några andra exempel:

Det fanns flera Gullog Mogensdotter i Jämtland på 1600-talet och tidigare.

Det fanns flera Hans Nielsen Berg på 16- och 17-hundratalet.

Det fanns åtskilliga Ealgyth, Eadgyth, Edit med anknytning till engelska kungahus under seklerna före 1100-talet.

 

Alltså!

Ett förmodat ovanligt namn kan bäras av flera personer under samma tidsperiod på samma hemvist eller på hemvister med samma namn.  Yrket eller andra kännetecken kan dessutom vara lika men likväl kan det röra sig om olika personer.

 

Svårigheter att komma vidare bakåt i tiden

Kyrkolagen av 1686 föreskrev att prästerna skall föra bok över födelse, dop, giftermål, flyttning och begravning., men efterlevnaden av lagen blev inte omedelbar. Visserligen fanns i Sverige föreskrifter om förandet av dopbok redan omkring 1600, men Skåne tillhörde inte Sverige förrän efter Roskildefreden 1658.

 

     En förutsättning för att de danska prästerna skulle få behålla sina tjänster var att de använde svenskt språk i sin ämbetsutövning och i sina predikningar. Dansktalande präster ersattes i stor utsträckning av svensktalande. Dessa var i en del fall försvenskade norrmän dvs opportunister och överlöpare från Jämtland och Härjedalen. Dessa landskap jämte Gotland och Ösel tillfördes Sverige genom freden i Brömsebro 1645 med stöd av Nederländerna och Frankrike.

 

     Under hela senare hälften av 1600-talet led skånsk allmoge och kanske i synnerhet deras danska präster av påtvingad försvenskning, hänsynslösa myndighetsåtgärder och upprepade krigstillstånd med därmed följande plundring tortyr och våld.

 

     Den officiella svenska historieskrivningen är än idag i grunden tillrättalagd och osann. Försvenskningen innebar en etnisk rensning som inte ens överträffas av de nittonhundratalets övergrepp som nutidens svenskar förfasar sig över. Det hörde till ordningen att skånska bönder dödades eller förslavades under svenskar som tog över deras gårdar. En stor del av den vuxna manliga befolkningen tvångsenrollerades i den svenska krigsmakten och skickades iväg till Balticum. Mängder av skåningar ur alla samhällsläger flydde över sundet trots hårdnande bevakning.

 

     I synnerhet under krigsåren 1676 till 1679 visste prästerna, såsom företrädare för myndigheterna, ofta inte på vilken sida de skulle stå och blev hårt ansatta av såväl snapphanar, allmoge som militär och andra makthavare. Självklart inverkade detta negativt på deras möjligheter att föra kyrkböcker, vilket delvis förklarar svårigheterna att komma vidare i följandet av skånska släkter då man nått sent sextonhundratal eller 1700-talets första del.

 

     Det ligger i sakens natur att krönikan aldrig blir färdig. Nya eller korrigerande uppgifter medför ofta att hela krönikan måste revideras. Det kommer alltid att finnas utrymme för den som vill fortsätta med krönikan. Att leva i nuet och se framåt utesluter inte att ibland minnas sina föregångare och kanske känna igen sig.

     

 

Genealogiska tabeller och rationella beteckningar

 

Tabeller ställes alltid upp så att tidsaxeln går fr vänster till höger

Förfäders generationer numreras med negativa tal och ättlingars generationer med positiva tal,

probandgenerationens tal är 0 (noll)

Förfäder→proband→ättlingar

...-3  -2  -1  0  1  2  3...

 

Bakåt i tiden

 

Anor på fädernet (antavla)                                            Avkomlingar (ättartavla, exempel)

Farfars.farfar

Farfars.far

Farfar

Far

Farfars.farmor

Farfars morfar

Farfars.mor

Farfars mormor

Farmors farfar

Farmors far

Farmor

Farmors farmor

Farmors morfar

Farmors.mor

Farmors mormor

 

Proband med partner

Barn 1och svärson/dtr 1

Barnbarn 1 med partner

barnbarnsbarn

barnbarnsbarn

Barnbarn 2 med partner

barnbarnsbarn

barnbarnsbarn

barnbarnsbarn

barnbarnsbarn

Barn 2 och svärson/dtr 2

Barnbarn 3 med partner

barnbarnsbarn

Barnbarn 4 med partner

barnbarnsbarn

barnbarnsbarn

barnbarnsbarn

Barn 3 och svärson/dtr 3

Barnbarn 5 med partner

barnbarnsbarn

barnbarnsbarn

Barnbarn 6 med partner

barnbarnsbarn

Barn 4 och svärson/dtr 4

Barnbarn 7 med partner

..................................

barnbarnsbarn

barnbarnsbarn

barnbarnsbarn

 

 

 

 

 

 

 

Anor på mödernet

Morfars.farfar

Morfars.far

Morfar

Mor

Morfars farmor

Mrfars morfar

Morfars mor

Morfars mormor

Mormors farfar

Mormors far

Mormor

Mormors farmor

Mormors morfar

Mormorsmor

Mormorsmormor

 

 

 

 

 

 

 

 

Generationsöversikt

Antalet föräldrar fördubblas för varje generation. Probandens föräldrar är här generation nr -1. Generationen nummer |n| kommer alltså att omfatta 2|n| förfäder. Generationens nummer föregås av minustecken eftersom man går bakåt i tiden.

I t ex 5-te generationen är alltså antalet förfäder 25=64. Därtill kommer syskon och övrig släkt.

Personerna (och deras familjer) beskrives (eller omnämns) i denna fil i den ordning som härnedan visas, vilket innebär att t ex farfars farfar (ff ff), som kommer i fjärde generationen blir den femtonde personen som beskrives. Med denna numrering har män alltid udda nummer och kvinnor jämna. Fadern till en person ned numret k har numret 2k+1 och modern 2k+ 2.

 

Generation 0

proband

0

Generation -1

far                                                                                                         mor

1                                                                                                            2

Generation -2

farfar                              farmor                                                            morfar                   mormor

3                                      4                                                                    5                            6

Generation -3

fff                ffm                fmf             fmm                                                mff             mfm       mmf      mmm

7                 8                  9                10                                                    11              12          13          14

 

 

 

Släktskapsbeteckningar

Vissa beteckningar är oklara eller har en innebörd som bygger på historiska missförstånd eller har regionala eller dialektala tolkningar, t ex "nästkusin" (sydsvenskt dialektalt), "syssling", "brylling", "pyssling", tremänning m fl. Sådana beteckningar bör undvikas.

Vissa engelska beteckningar, som first cousin, second cousin osv, är bättre och kan översättas, men bäst är att använda en internationell rationell nomenklatur för collateraler

sb = syskon-barn dvs sibling brood (kusin)

sbb = syskon-barn-barn dvs sibling brood brood (”nästkusin”)

sbbb=syskon-barn-barns barn dvs sibling brood brood brood osv

Några  andra engelska beteckningar som grandfather, great grandfather och liknande är  också oklara

I de få fall där trivialbeteckningarna för släktskap är oklara, t ex beteckningarna för kusinbarns och kusinbarnbarns inbördes släktskap, tillämpas regler och förkortningar som förklaras under följande rubrik.

 

 

Symbols for relationship to the person (the proband) who wrote the Chronicle

 

 

Swedish

English

f

far

father

m

mor

mother

s

syskon (bror, syster)

sibling (brother, sister)

b

barn (son, dotter)

brood (son, daughter)

ms

mor-syskon” morbror, moster

mother-sibling” mothers brother, mothers sister (uncle, aunt)

fs

far-syskon” farbror, faster

father-sibling” fathers brother, fathers sister (uncle, aunt)

p

partner (make, maka)

partner (husband, wife)

p1

Första (hustrun, maken)

The 1:st partner (wife, husband)

p2

Andra (hustrun, maken)

The 2:ndpartner (wife, husband)

h

halv

half

o

osläkt (ej släkt, ingift)

out of relationship (connected by marriage)

 

 

Note! There is no need for different symbols for brother and sister as the symbol s is used in combination with the name. Likewise b and p can be used for both genders.

The letters h and o will be placed after the symbol they refer to. As parenthood is possible without marriage the word partner is used in stead of husband /wife. For mnemonic reasons words for the relationship are choosen so that the initial letters are equal in Swedish and English which explains the choice of odd words like “brood” and “mother-sibling” etc.

 

Ex: ff =Farfar=Fathers father= grandfather(paternal). mf=Morfar=Mothers father=grandfather (maternal)

mf f= Morfars far= Mothers fathers mother=Grandfathers father (Great grand father).

ff ff f=farfars farfars far=Grandfathers (paternal) great(paternal) grandfather(paternal).

mf fm=morfarsfarmor=grandfathers(maternal) grandmother(paternal). bb= barnbarn=grandchild

sh=halvbror=half brother(sister)= They have the same mother(father) but different fathers(mothers)

ms=uncle (aunt) on mothers side in the family. mso=maternal uncle (aunt) because of marriage

fs=uncle (aunt) on fathers side in the family. fso= paternal uncle (aunt) because of marriage

msb= cousin on mothers side. fsb=cousin on fathers side. fm fmsb= fathers mothers fathers cousin (maternal)

The designation sb can be used mutually for cousin, sbb for second cousin, sbbb for third cousin and so on