SJÖHOLMS OCH RASMUSSONS SLÄKTKRÖNIKOR

1. Folke Rasmussons anor 

                                 

 

 

Genealogilänkar:

Introduktion 

Genealogi  Släktträd

Folkes krönika Folkes släktträd

Esters krönika   Esters släktträd

Esters släktträd  Folke&Ester

Mattias Lundqvist  (Excelfiler)

Ättlingar till Mattias Lundqvist

Ättlingar till Jöns Sjöholm

Rasmus Feuk /Johanna Persdtr

Rasmus Feuks övriga ättlingar

Ättlingar till Rasmus Broberg

Appendix Namn  Källor

  Folkes

krönika

berättas

här

 

 

 

p

 

 

Esters

krönika

finns  

här

   

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

far

 

 

 

 

 

 

 

mor

 

 

 

 

                

 

1

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

     ff

 

 

 

fm

 

 

 

mf

 

 

 

mm

 

 

     3

 

 

 

4

 

 

 

5

 

 

 

6

 

       fff

 

   ffm

 

fmf

 

fmm

 

mff

 

mfm

 

mmf

 

mmm

    7

 

     8

 

9

 

   10

 

 

11

 

12

 

13

 

14

OSV….

Personerna beskrives i den ordning som anges av siffrorna 1, 3, 4, 7, 8, 9, 10…OSV! 

 

Andra länkar:

Limhamn

Limhamnsminnen 

1900-tal

Rim   Violiner

Hälsosidan    Baksidan

Klimatstörningar

Bloggar     Flyttade bloggar

Tester      Twitter

Almanackan 

  Gästbok

Interna länkar:

Folke Rasmusson_ Ester Sjöholm _Olof Rasmusson_Botilda Lundh_ Rasmus Feuk._Johanna Persdotter_Anna Persdotter_Per Rasmusson_Rasmus Larsson_Hindstorp_

Lars Rasmusson_  Rasmus  Broberg _ Per Svensson _ Bertil Mårtensson _ Mårten Bertilsson _Petter Grönvall_ Johan Grönvall_ Per Persson_ Olof   Rasmusson _  Rasmus Larsson_  Per Persson dy _  Per Persson dä  _  Mattias Lundquist _ Nils Hansson _ Lars Nilsson _ Pehr Larsson Lundh _  Lars Andersson _ Anders Jeppsson _ Jeppa Persson _ Per Nilsson  _ Nils Persson_ 

 

Rolf och Folke Rasmusson år 2001

Min far, Folke Rasmusson

År 1905 upplöstes unionen mellan Sverige och Norge.

Då var Oscar II Sveriges kung. Finland var ryskt storfurstendöme och hade fortfarande de fyra stånden i sin folkrepresentation och i Ryssland, som fortfarande var i krig mot Japan revolterade arbetarna mot tsar Nikolaj II.   Samma år presenterade Albert Einstein sina arbeten om bl a den fotoelektriska effekten och den speciella relativitetsteorin.

        

         Den 15 november detta år föddes Folke, son till maskinsnickaren Olof Rasmusson och hans hustru Botilda boendes på Stenbocksgatan 3 på Limhamn.

        

        Under Folkes första levnadsår blev Limhamn köping efter tjugo år ha varit municipalsamhälle. Församlingens namn ändrades från Hyllie till Limhamns församling. Limhamns befolkning uppgick då till ca 8000 personer

 

                                                         

                               Folke och storasystern Alfrida               Fröken Flensburgs skolklass. Folke står som nr 2 fr vä i näst främsta raden 

         

         Som barn hälsade Folke och hans syskon gärna på i speceributiken på Birger Jarlsgatan eftersom man där kunde förväntas bli bjuden på något gott, t ex en ”sirapsmaud”. Butiken innehades av hans mors moster Ingrid Sahlström.

          Hans mor Botilda brukade köpa svinister och hästister som hon blandade och smälte ihop. Denna produkt fick en bredbar konsistens och lämpade sig väl för brödskivorna. Det hände därför emellanåt att Folke ”åd po en flottamaud”. Smörgåsar skurna ur runda matbröd kallades för ”lannamauda”.

 

          Som andra små gossar på denna tid hade Folke en sjömanskostym. Iklädd denna sköna skrud kröp han genom ett sotigt plåtrör hos en av grannarna som var plåtslagare. Vid ett annat tillfälle råkade lille Folke stöta pannan i en skrivbordskant. Han skadade sig så illa att doktor Hartwig fick sy ihop blessyren.

 

          Folke fick av sin farmor Johanna veta att Rasmus Feuk, som satt och vaktade järnvägsövergångarna vid kalkbrottsjärnvägen, var hans farfar. Rasmus bemötte lille Folke vänligt och lät honom prova på att veva bommarna.

 

           Folke brukade följa med sin farmor då hon tvättade åt folk.

 

Han hjälpte till med att pumpa upp vatten från gårdspumpen. Serveringsflickorna på järnvägshotellet brukade bjuda Folke på öl eller lemonad då Johanna tvättade där.

 

          När långa karavaner av hästdragna vagnar, fullastade med betor, passerade Järnvägsgatan, kunde Folke ibland se sin morbror Lorens på en av vagnarna. Av sin snälle morbror Lorens fick Folke en hel säck med byggklossar, som var försedda med not och spånt och således kunde sammanfogas på olika sätt.

         Vid ett annat tillfälle gav den tekniskt begåvade Lorens till Folke en egentillverkad leksaksbil av plåt med ett väckarurverk som uppdragbar motor och en ettöring som ratt. Bilen var så robust att Folke kunde leka med den ute på gatan. På 1910-talet var detta en mycket avancerad leksak eftersom riktiga bilar ännu hörde till sällsyntheterna.

 

         En annan av Folkes morbröder, affärsmannen Lilje, brukade ibland efter sina affärstransaktioner hälsa på i huset vid Stenbocksgatan där det vankades ett mål mat. Lilje var gift med Anna, en av Botildas systrar.

Efter dessa besök tog ibland den barnkäre Lilje med sig Folke hem. Lilje hade på den tiden inga egna barn men däremot fanns, förutom katt och en liten hund, små blodtörstiga parasiter som ibland behagade följa med Folke hem.

 

         Förutom loppor var löss (”skäktor”) vanliga i väggarnas och möblernas springor under 1900-talets första decennier. Botilda, Folkes mor, förde en ständig kamp mot dessa. Den hemsökta möbeln bars ut på gården, rödsprit hälldes i springorna och antändes.

 

          Folkes morbrödrar och mostrar sammanstrålade ibland på helgerna hos sina föräldrar Anna och Per i Hyllie. Den lilla stugan kunde inte hysa alla men i trädgården hade man rest ett tält där morbröderna höll till med sitt kortspel. Ibland drog man sig in i stugan där det vevades trattgrammofon.

 

          Grammofonen var då en ganska ny uppfinning. Repertoaren bestod i huvudsak av militärmarscher. Det fanns också en grammofonskiva som lille Folke alltid var rädd att man skulle ta fram. På skivan sjöngs och berättades en sorglig historia under tilltagande gråtande av en manlig komiker. Gråtandet smittade av sig så att även lille Folke grät, vilket väckte de vuxnas munterhet.

 

          Folke hade skrofler, en tuberkulös åkomma som ofta påverkar huden och slemhinnor i halsen. I Folkes fall var ögonen angripna. Doktorn rådde Folke att simma under vattnet med öppna ögon.

 

          Olov tillverkade ett armborst till sin lille Folke och möjligen grundlades därigenom Folkes intresse för målskytte.

 

          På vinterns skridskois hade Folke med sig sin farmors käpp (”stö-käpp”). Det var inte ovanligt på tiotalet att småpojkarna använde sig av promenadkäppar som bandyklubbor.

 

          Folkes mormor, Anna Lundh, som sålde grönsaker av egen odling på Limhamns torg, brukade hälsa på sin dotters familj på Stenbocksgatan i samband med torghandeln på lördagarna. Då bjöd Botilda på kaffe med nybakat bröd. Detta uppskattades inte minst av Folke och hans syskon.

 

          Då Botilda hade ärenden till Malmö tog hon ibland med sig sonen Folke. Resan företogs med tåg från Limhamns järnvägsstation. Limhamnsjärnvägen lär ha varit Sveriges mest trafikerade järnväg på sin tid.

http://ddss.nu/Swit/Switelever/YOS/uppsats.htm

           Anledningen till resorna var oftast garninköp. Förutom i sin stickerirörelse använde Botilda garnet till barnens strumpor. Det svarta garnet färgade barnens fötter svarta.

 

           Botilda skickade ibland Folke med sina alster till kunderna. Folke mindes särskilt fiskaren Sjöö när han stod och tvättade sig. Sjöö hade ett stort vitt skägg.

 

           Fröken Flensburg, Folkes småskollärarinna, lärde bl a barnen sjunga om ”Borgmästar´ Munthe” som red på sin Brunte och hon tog skolbarnen med sig på Baltiska utställningen.

 

           Folke gick i söndagsskolan. Han gick såväl på Wesleykyrkans som på Frälsningsarméns och statskyrkans söndagsskola. Ett starkt vägande skäl till att gå i söndagsskola var då, liksom senare, ”gottepoossana” på julfesterna och bullarna med pålägg och dricka som det bjöds på vid årsavslutningarna i Hammars park. Om festligheterna inte sammanföll i tiden kunde man ofta räkna med en ”gottepoosse” från var och en av söndagsskolorna.

          Vid sommarlovets början firades avslutningen genom att söndagsskolebarn och lärare med musikkår i täten tågade till Hammars park, där det bjöds på förning och muntrationer. Wesleykyrkan bjöd på rågbulle och svagdricka medan statskyrkans söndagsskolebarn fick franskbrödbulle med ost och prickekorv och lemonad.

          Arrangemangen på tiotalet då far gick i söndagsskolan skilde sig inte mycket från det som gällde ett kvartsekel senare då jag var söndagsskolebarn.

 

           Folke hade flera kusiner och kände till flera nästkusiner (sydsvensk benämning för föräldrars kusiners barn) men tid och tillfällen för umgänge med dessa var begränsat.

          ”Korva-Per” som sålde korv på Limhamn var barnbarn till ”Marri” Hansson och således nästkusin till Folke. Ingar hette en annan av nästkusinerna. Hon arbetade en kort tid i Annerfeldts hembageri.

 

           Det kunde inträffa att Folke, tillsammans med några andra småpojkar olovandes tog en segeltur med snipan som Olov och Oscar Hansson byggt.

 

           Folke Rasmusson hade en skolkamrat vid namn Yngve som var son till möbelhandlaren Sigurd Nilsson. Yngve hade en sjuk höft och därför bar ofta Folke honom hem och Yngves mor brukade då bjuda på smörgås.

 

           Utan att var formellt anställd skötte Folke olika sysslor åt möbelhandlaren Sigurd Nilsson. Lönen var till en början obestämd och kunde t ex bestå av en fribiljett till Sigurd Nilssons biograf Centrum. Folke fick ofta i uppgift att hämta filmerna på postkontoret eller vid järnvägsstationen.

Folke med sina yngre bröder Karl-Johan och Gustav 1926

Folke och hans syskon på Bockgatan 3

           Med häst och vagn transporterade Folke möbler till kunderna. Hästen var ett litet sto som hette Freja. Den unge kusken kom snart underfund med att kärrans hjulbredd överensstämde med spårvägens spårvidd. Lasset blev på så sätt lättare för lilla Freja.

 

          Senare arbetade Folke på Limhamns snickerifabrik. Sedan fabriken brunnit ned på 20-talet flyttades parkettillverkningen till Stockholm. Folke och några andra av snickerifabrikens anställda arbetade därefter några månader i Stockholm.

 

           I sin ungdom var Folke aktiv gymnast. Han hade som ung en frisk atletisk kropp. Salta bad, frisk luft, motion, gott humör och måttlighet med starka drycker men också lite piprökning ingick i Folkes livsföring.

 

          Folke lärde under ungdomsåren känna Alvar Sjöholm och dessa båda sågs ofta tillsammans. Genom bekantskapen med Alvar kom Folke också i kontakt med Alvars yngre syster, Ester, som han också träffade på dansbanan Efter att ha umgåtts ett par år gifte sig Folke och Ester med varandra 1930.

 

          Under större delen av sitt yrkesverksamma liv var Folke maskinsnickare vid Kockums mekaniska verkstad i Malmö där han arbetade i nästan 38 år. 

          Vid kortare perioder av arbetsbrist på Kockums hade han andra sysslor. En kort tid lastade han cementsäckar på fartyg i Limhamns hamn och i början av trettiotalet arbetade han några månader på AB Kvarnmaskiner där hans svärfar smeden Axel Sjöholm höll ordning på verktygsförrådet. Där hyvlade Folke laggar av vitbok till trummor som skulle användas för polering av spannmål. Vitbok var ett svårbearbetat virke som gärna splittrades. Av sin svärfar Axel beställde då Folke verktyg som gjorde det möjligt att hyvla vitboken med gott resultat. (Virket från avenboken kallas vitbok. Avenbok växer ofta bland vanlig bok, men är mera besläktad med björk och hassel)

 

           Ekonomin var inte särskilt god under trettiotalet och i början av fyrtiotalet och en bidragande orsak till detta var köpet av det lilla huset på Tycho Brahegatan 32 som kostade 4000 kr. Trots skötsamhet och sparsamhet ville inte pengarna räcka till. Jag bidrog tyvärr till svårigheterna eftersom mina glasögon ofta gick sönder. Vid ett tillfälle hade Folke inte ens pengar så att han kunde köpa ett par byxor då hans vardagsbyxor inte längre höll ihop. Han var då nödd att gå till sin far Olov för att få hjälp.

 

           Med 48 timmars kroppsarbete per arbetsvecka och endast tolv dagars semester per år var tiden för hem och familj begränsad. Folke var likväl synnerligen aktiv under de fem åren på Tycho Brahegatan.

Han strök yttertakets tjärpapp med aluminiumbrons så att det såg ut som om det var gjort av silver, kalkade innertaken och tjärade tvättstugetaket, byggde veranda, göt farsutrapp, snickrade vindstrappa, målade mm. Han tillverkade en ny dekorativ grind och gjorde en pergola i tomtgränsen som snart prunkade av vildvin. Med läder från kasserade drivremmar sulade och klackade han skor och sedan gick han på bokföringskurs.

         

           Till snickrandet hörde speciellt publikvänliga ritualer.

Om en spik skulle slås in kastade han upp hammaren i luften och lät den virvla runt några varv innan han galant fångade in den för att slå i spiken. Den spikande jonglören fick också hålla ett öga på den unga, närgånget klåfingriga publiken.

 

           Med vissa samvetsbetäkligheter med tanke på ekonomin köpte Folke 1940 tillsammans med svågern Elvir för 100 kr en gammal snipa, Mö 155 ”Ketty”, men båten visade sig vara en god investering. Fisket gav ett behövligt tillskott av mat under krigsåren. Med Ketty bedrevs sillfiske med nät, torskpilkning och makrill- och hornfiskfångst med långrev. Båten, som lär ha varit byggd av lärkträ renoverades och förbättrades av Folke och Elvir och blev en källa till stor glädje även för oss barn.

 

           På vinterisen fortsattes torskfisket.

Folke göt sina pilkar av stilmetall och blybitar som han smälte i en skopa i köket på Tycho Brahegatan. Gjutformarna tillverkade han av träklossar som han urholkade med stämjärn och håljärn.

           Även efter avyttrandet av Ketty fortsatte Folke med sitt fiske.

Tidigt om morgnarna, innan han cyklade till arbetet, som började kl 7.00, tog han en tur ned till Ön för att prova fiskelyckan. Det var inte alltid med någon större entusiasm som Ester tog hand om torsk och makrill som hon hittade på källargolvet efter Folkes morgonfiske.

 

          På Kockums arbetade Folke mest i vagnsverkstaden där han också var skyddsombud. Under metallkonflikten 1945 och även senare hade han vissa biinkomster av sliperiet i villan på Sunnanväg 27 som han köpt av sterbhuset efter Olov Rasmussons frånfälle 1944.

 

            På femtiotalet motoriserades cykeln.

Motorn var placerad ovanför framhjulet och drev detta framåt via däcket. Några år senare skaffade Folke en riktig moped. Motorn hölls i trim och plockades ibland isär in i minsta detalj på utbredda tidningar på källargolvet. Av alla dessa delar fick han åter ihop en fungerande moped trots omgivningens tvivel.

 

            Fruktträden beskars, besprutades och ympades efter alla konstens regler som Folke inhämtade i litteratur eller vid sammankomster med andra fruktodlare t ex i Alnarp. Lådor med frukt såldes till Landgrens och Roséns och andra frukt- och grönsakshandlare i Limhamn.

 

            Av virkesavfall i vedleveranser från Kockums som ibland kunde innehålla småbitar av ädelträ tillverkade han bord och lampfötter och svarvade kakfat.

 

            Vid tävlingar på Limhamns skjutbana erövrade Folke ofta medaljer och pokaler.

 

            I villan på Sunnanväg, som hade vedspisar och kaminer och vedeldad tvättgryta i källaren lät han installera centralvärme med oljeeldning, han byggde badrum i källaren och ytterväggarna isolerades.

 

           Hemkommen från arbetet berättade gärna Folke vid köksbordet om händelser på arbetsplatsen. Målande humoristiskt berättade han t ex om hur träförvaltaren artigt och djupt bugande med ”ja, herr ingenjör von Seth” och ”nej, herr ingenjör von Seth” i telefon diskuterade leveranser med inköpschefen.

            Efter middagsmålet, mätt och belåten, drog Folke ibland en ramsa:

Fars  ramsa (ljudfil)

Tack för maud o mätte

Skejn föur o fáde ätte

Had´meir fåued hadde meir imi gåued

Men nårj´ änte meir fick

Troer j´änte meirimi gick

O hadd´änte fáde vaddåu ler

                                                                     Så hadde de me ströged ner

 

             På femtiotalet började Folke sjunga bas i manskör. Han valdes till kassör i den då nybildade Kockumskören. Med kören deltog han i flera bejublade framträdanden och lyckade turnéer.

              Då Folke fyllde 50 år sjöng hela kören 5.30 på morgonen utanför villan och den höga stämningen och sången fortsatte därefter till kaffet.

 

              Kören hade ibland friluftskonserter bl a vid R F Bergs staty vid strandplanteringen i Limhamn eller vid Nils Möllerbergs skulptur Den sköna Galatea i Pildammsparken. Repertoaren dominerades av arbetarsånger och Bellmanssånger och kören lät stundtals mycket bra. Ett bravurnummer inleddes med en unison solofras i basstämman: ”Fast liksom klippans grund är vår frihet i nöden”. I den trängre kretsen kunde han ibland bjuda på en glad och burlesk kuplett på skånskt bygdemål som handlade om förvärv av en motorcykel.           

(ljudfil)

            

  Även efter pensioneringen 1972 ägnade han sig åt körsång.

 

Folke som farfar med sonsonen Marcus

Folke skördar på hög nivå

            Två år efter pensioneringen flyttade Folke och Ester, efter att ha sålt villan, till en lägenhet på Sveagatan i Limhamn och i slutet av åttiotalet köpte de en lägenhet vid Järnvägsgatan i Höör.

            Folke fick snart nya vänner i Höör där man ibland såg honom komma cyklande i hög fart. I Vaxsjön vid Frostavallen dök den nu 90-årige mannen med huvudet före från bryggan och simmade långa sträckor under vattnet.

 

            Som pensionär deltog han i matlagningskurser, kokade marmelad och bakade kakor.

 

            Efter att Ester 1997 hade fallit i lägenheten och brutit lårbenshalsen opererades hon i Lund och vårdades därefter på Orupssjukhuset. Den då 92-årige Folke cyklade då den flera km långa kuperade vägen upp till Orupssjukhuset för att hälsa på sin Ester

 

Olga, Folke, Karl Johan och Edit i högljudd miljö

Ester, Karin Elvira, Ethel och Folke med pipan i högta hugg i Höör

 

            Under 90-talet, fram till 1999, hade den då 94-årige Folke ett veckoprogram där måndagar och

torsdagar ägnades åt biljard och tisdagar och onsdagar ägnades åt seniorgymnastik och seniordans. På fredagarna badade han bastu och deltog i vattengymnastiken i simbassängen på Orupsanläggningen. Trappan upp till lägenheten tog han i stora kliv med flera steg åt gången.

 

            Den sista av Folkes cykelturer slutade olyckligt.

Han råkade slinta med foten på pedalen och detta resulterade i ett lårbensbrott. Liksom Ester blev nu Folke opererad i Lund och vårdades därefter några månader på Orupssjukhuset. Efter att ha flyttat tillbaka till lägenheten och återupptog han snart sina måndags- och torsdagsaktiviteter som biljardspelare.

 

Folke som glad biljardspelare

De tre glada bröderna Gustav, Folke och Karl Johan

 

            Vid kaffebordet blandade han fredligt sitt kaffe med rom till angenäm styrka och smak, stoppade pipan och berättade med humor om gamla tider. Som till exempel då det vid ett tillfälle visades en film ”po bian” där det i scen förekom en naken flicka som red på en vit häst. Svågern Alvar hade då sagt att han ville se den filmen eftersom han så gärna ville se en vit häst.

            Folke avled 96 år gammal den 28 maj 2002. (0,1,2)

 

 

Folkes syskon och familjer (0, 2, 3)

 

(Mera detaljerat i Ättlingar till Rasmus Feuk)

Frida (Alfrida Josefina) 1900 - 1978 gifte sig med Albin Jönsson och fick 1927 en dotter, Berit och 1939 dottern Gunnel.

 

Olga 1908 - 1997 gifte sig med Lennart Andersson (1904 - 1967) och fick med honom dottern Sonja.

 

Karin Elvira, 12 dec 1910 - 22 apr 1994, gifte sig med Nils Henriksson 4 nov 1939 och fick med honom dottern Kerstin 1940 och sonen Lars 1944.

 

Gustav 1917 - 1990 kom till Gotland 1936 i samband med sin militärtjänst fick sedan där anställning vid Tempo. Han gifte sig med en gotländska vid namn May och fick med henne en son, Jan-Olov och en dotter, Ulla-May. Han var flera år hemvärnsman och som äldre var han kassör i PRO.

 

Karl-Johan, 1924 - 1999, anställdes vid SJ som stationskarl och blev sedan stationsförman, gifte sig med Edit Adolfsson och fick en dotter, tre söner, barnbarn och barnbarnsbarn.

 

 

Frida och Albin med döttrar Berit och Gunnel

Olga

Lennart

Karin Elivira

 

 

Nils Henrikssons familj

Karin och Kerstin

Gustav och May i Visby

Gustav, May, Jan -Olov och Ulla-May

 

 

Kerstin och Lars

Kerstin och Lars 1950

Kerstin Henriksson

Kerstin Henriksson 400907/Stig Hanerup 370305/ Vigsel 630608

 

Lars Henrikssonb: 441029 Yvonne Jönsson: 470618 Vigsel 680628

Sonja Anita Andersson 411220 Jarl Einar Nilsson 380830 Bröllop 641128

 

 

  Karl Johan i 20-årsåldern

 

 

Min farfar Olov Rasmusson

Olov föddes den 26 juni 1875 i Tygelsjö och dog den 13 maj 1944 i Limhamn.

(Tidsmarkör för 1875: Alfred Nobel uppfann spränggelatinet, som gjorde den tio år tidigare uppfunna dynamiten hanterbar)

Fram till senare delen av 1890-talet bar han efternamnet Persson, men tog sig namnet Rasmusson efter fadern Rasmus Feuk i samband med sin värntjänst (3c).

År 1898 gifte han sig med Botilda Lundh (1879 - 1933).

Olof och Botilda med dottern Alfrida Josefina

Olov och Botilda var kusiner eftersom deras mödrar, Johanna och Anna, var systrar. De fick flera barn. Av de nio barnen nådde sex vuxen ålder. Först föddes Alfrida (”Frida”, 1900 -  1978) och därefter en flicka, Anna Gustava (1901) som dog i spädbarnsåldern. Därefter föddes en gosse, Gustav (1903-1906) som dog några år gammal och sedan Folke (född 1905), Olga (1908-1997), Karin Elvira (”Vera”) och därefter en flicka, Anna-Lisa (1915) som dog i spädbarnsåldern, Gustav(1917-1990) och slutligen,1924, Karl-Johan (2).

Spädbarnsdödligheten hade minskat från 20% till 10% under artonhundratalet men var vid sekelskiftet fortfarande hög. Dödsorsaken för de båda flickorna som avled i spädbarnsålder lär ha varit gulsot. Den treårige Gustav dog av scharlakansfeber eller difteri (3c).

Olov Rasmusson bodde i slutet av artonhundratalet på Odengatan bredvid Telegrafen i samma hus där familjen Sjöholm bodde på 1920-talet. Olov köpte (hyrde?) ett hus på Stenbocksgatan ungefär vid sekelskiftet 1900. Han bodde där med sin familj och sin mor, Johanna Persson och den yngre halvbrodern Alfred och dennes hustru Alma. Efter det att köpingen Limhamn 1915 inkorporerats och blivit stadsdel i Malmö ändrades gatans namn till Bockgatan, eftersom det redan fanns en gata med namnet Stenbocksgatan i Malmö.

Olov Rasmusson arbetade tidvis som snickare i Danmark. Det hände ibland att han sjöng visor på danska i familjen. I yngre dagar jagade han och senare fiskade han tillsammans med halvbrodern Alfred från en pråm som de ägde gemensamt. Innan Limhamn inkorporerades till Malmö var han brandman i frivilliga brandkåren. I yngre år var han godtemplare.

Olof sysslade också med fotografering och framkallning (3c).

I bostaden på Stenbocksgatan hade han en svarv. Med hjälp av denna framställde han bl a strykjärnsskaft och leksaker till barnen. Han utförde också snickeriarbeten och beställningsarbeten åt limhamnsfiskarna.

På Baltiska utställningen 1914 såg Olov en vävstol som han kopierade På denna vävstol vävde hans mor, Johanna Persson bl a mattor och handdukar.

Olov var förman vid snickerifabriken i Limhamn. Tillsammans med Oscar Hansson, som också arbetade vid snickerifabriken, byggde han en snipa med sprisegel med vilken fiske bedrevs. Oskar Hansson som i sin ungdom arbetat på en bogserbåt i Malmö ville gärna sätta näten norr om Ön i Limhamn , men Olov föredrog att gå söderöver till Stenören.

Hugo Frick, Olof Rasmusson och Oscar Hansson

Trots herrarnas påfallande moderna framtoning är bilden tagen redan på 1920-talet.

En otydlig anteckning på kortet antyder att fotot är taget i Stockholm (Sthlm)

under senare delen av 1920-talet ??Sthlm den 4/9 1926 ???

 

 

 Olof vid Ekotemplet i Stockholm

Då Limhamns snickerifabrik brunnit ned på tjugotalet arbetade Olov några år i Stockholm för att få igång produktionen där i en ny anläggning där hans kreativitet och idérikedom tillvaratogs. Han arbetade också vid AB Gustav W Johansson.

I mitten av 20-talet köpte Olov villan med adressen Sunnanväg 27. Villan, då nästan nybyggd, hade en affärslokal på bottenplanet där den förre ägaren drivit blomsterhandel, men Olov inredde lokalen till bageributik. Källarlokalen under butiken inredde han för själva bageriet. Butikens skyltfönster dekorerades prydligt med texten ”Hembageriet Vårt Hem”.

Meningen var att dottern Frida skulle driva bageriet, men i realiteten blev det hustrun Botilda som fick göra jobbet. Efter Botildas död 1933, utarrenderades rörelsen till Blenda Annerfeldt.

I en annan del av källaren hade Olov en liten sliperirörelse. Han grävde en källare för förvaring av frukt och potatis under trädgårdspaviljongen.

Han insåg betydelsen av noggrannhet och precision och han framhöll för sonen Folke vikten av att alltid lämna efter sig snygga och noggrant utförda arbeten.

”Ingen frågar efter hur lång tid det har gått åt, min påg!” kunde han säga.

Jag minns från fyrtiotalet att han hade en prydlig och ytterligt välskött cykel av märket Nordstjärnan som jag beundrade. Den hade ovanligt smala fälgar som på en tävlingscykel.

 

Olov eller Olof?

 dörrskylten, en etsad metallplåt på andra våningen på Sunnanväg 27, stod Olov Rasmusson, men i andra sammanhang och på gravstenen på Limhamns kyrkogård står det Olof Rasmusson. Kanske är Olov en talspråksvariant. Ibland uttalades f som v av äldre personer i Limhamn. Jag blev ofta kallad Rolv av äldre Limhamnare.

 

Villan på Sunnanväg 27

Villan på Sunnanväg 27 i Limhamn var en av de första villorna som byggdes på veteåkern. Kvarteret fick namnet Vetet. Grannvillorna är här inte ännu byggda. Olov Rasmusson köpte villan på tjugotalet och inredde bageriet Hembageriet”Vårt Hem”. Folke köpte villan av sterbhuset 1944. Blenda Annerfeldt drev då bageriet. Efter det att bageriets inredning avlägsnats på femtiotalet ersattes butiksfönstret av ett mindre fönster och villan moderniserades, men var till det yttre sig lik. Sedan Folke sålt villan omvandlades den till oigenkännlighet med bl a garagetillbyggnad, brunt fasadtegel, annorlunda takbeklädning och entrétillbyggnader.

 

Huset på Bockgatan

Olov, Botilda, Johanna Folke och Frida inne på gården vid huset på Stenbocksgatan år 1906.

Adressen före inkorporeringen var Bockgatan 3 (nuvarande Bockgatan 23)

Fastighetsbeteckning: Nattskärran 11.  Nuvarande ägare: Mats Gehlert

 

Min farmor Botilda (2)

Botilda Lundh 1879-03-07 – 1933 - 12 -?

Som flicka arbetade Botilda på 1890-talet i Gernandts speceriaffär på Föreningsgatan i Malmö och därefter i en speceributik på Birger Jarlsgatan i Limhamn som innehades av hennes moster Ingrid Sahlström. På den tiden fanns inga fasta butikstider. Kunderna kunde komma och handla när som helst på dygnet.

Som gift bidrog Botilda till försörjningen med sin stickmaskin. Hon stickade bl a strumpor och fotade om strumpor i de fall då strumpskaften fortfarande var användbara. En skylt utanför bostaden på Stenbocksgatan upplyste om verksamheten. Limhamnsfiskarna tillhörde kundkretsen.

Botilda gick gärna i kyrkan för att höra Herrens Ord från kyrkoherden Sandegård eller komministern Helmer. Karl Sandegård var Botildas konfirmationspräst. Botilda dog i december 1933 (2).

 

Botilda med barnaskaran

 Botilda med Olga, Karin och lille Gustav

 

 

Omkr år 1921. Botilda Rasmusson och hennes flickor har fått besök i trädgården till huset på Bockgatan (nuvarande Bockgatan 26). Till vänster sitter min farmors föräldrar Per och Anna Lundh och bakom dem står min farmor Botilda. Närmast bordet mitt på bilden står Botildas döttrar Olga och Karin Elvira. Flickan som står bakom Karin är Frida. Flickan som står bakom Olga är inte identifierad men kan möjligen vara Cecilia Lundh. Farfars mor, Johanna Persson, sitter bakom den lille gossen, som troligen är Gustav eller möjligen Elnas son Åke. Till höger står möbelsnickaren Kalle Karlsson i Hindby och framför honom sitter hans hustru, fars moster Elna. Mannen mittpå bilden kan vara Olof Rasmusson, min farfar, men han ser förvånansvärt ung ut på denna bild. Folke, min far, finns inte på bilden. Kanske är det han som är fotografen. Karl-Johan är ännu inte född.

 

Rasmus Feuk, min farfars far (2,16, 20)

Rasmus Persson föddes den 4 nov 1848 i Börringe och dog i dec 1927 i Limhamn.

Rasmus blev dragon vid Skånska Dragonregementet på rusthåll Tygelsjö 1 och tog sig namnet Feuk på 1860-talet. Han blev antagen den 7 november 1870 och fick i november 1900 avsked. Enligt inskrivningsrullorna var han 169 cm lång.

Enligt generalmönsterrulla 1871 deltog Rasmus Feuk och hans bror Nils Fought vid övningen i juni där Rasmus medförde ett sexårigt fuxsto med ”venster vit bakfot” från rusthållaren Anders Hansson.

Rasmus fick sonen Olov 1875 utomäktenskapligt med pigan Johanna Persdotter från Tygelsjö. Olov blev min farfar. Senare blev Rasmus banvakt vid kalkbrottsjärnvägen i Limhamn.

Skälet till valet av namnet Feuk är oklart. Kanske tilldelades han namnet som soldat. Flera äldre, yngre och med Rasmus samtida personer i Börringe och åtskilliga i dess omgivningar bar namnet.

Författaren Lars Feuk,”Larfari”, var kyrkoherde och prost i Gustav (Börringe) i mitten av 1800-talet. (30)

Det fanns bl a en yngre dragon med namnet Anders Feuk (1861 - 1945) som bodde på Hästhagen i Börringe. (27) Anders Feuk, född 30/12 1861 i Sjörup. Återfinns som dragon i rullan från 1883. Ytterligare en dragon som bar namnet blev också banvakt (30).

I sitt första äktenskap (1879 11 08) hade Rasmus sonen Erik Alfred Feuk (född 1880) med hustrun Cecilia Andersdotter från Tygelsjö. Erik Alfred blev sedermera pastor i Falun. Rasmus och Cecilia ägde fastigheten Östra Svenstorp 2:15-16 (Norrbackavägen 99) åren 1880 - 1883 (22).

Rasmus Feuks andra hustru, som var piga på Annetorp, hette Johanna, född Nilsdotter (1852 - 1891). Med henne fick han 1888 en son som dog nyfödd och därefter 1890 sonen Nils Samuel Feuk i Hyllie. Denne Nils Samuel, nämnd som ”förre studeranden” i bouppteckningen efter Rasmus 1928, var då bosatt i Stockholm. Han blev senare pastor och dog 1978 02 22 i Danderyd.

I tredje äktenskapet som ingicks 1893 hette hustrun Elina Sonesdotter. Hon hade en dotter, Anna Maria. Vem som var fader till Anna Maria är för närvarande inte känt. I ett testamente av år 1915 nämnes hon som Elinas dotter Anna Maria Sonesson. Elina dog 1915.

Min far, Folke Rasmusson, nämnde en med honom jämnårig pojke vid namn Helge Feuk, som tidvis bodde hos Rasmus och som han förmodade vara ett av Rasmus´ barnbarn. Senare har framkommit att Helge var son till Rasmus halvsyster Mathilda Carolina, som gifte sig 1924 med fattiggårdsföreståndaren Nils Persson från Bosarp.

Så länge som Helge bodde hos Rasmus kallades han Helge Feuk men när han bodde hos Perssons kallades han Helge Persson. I vuxen ålder antog han namnet Feuk. Helge fick 1950 med sin hustru Anna Linéa sonen Lars-Erik. Helge avled i Juni 1976. Mathildas linje utslocknade med sonsonen Lars-Erik som dog ogift, barnlös (och sjuklig?) endast 37 år gammal 1987. Anna Linéa dog 1997 (mera härom i Appendix).

Rasmus gifte sig slutligen vid 67 års ålder med väverskan Jenny Bernardina Feuk, född Hedenkrona i Falkenberg 1861. De bodde på Hyllie kyrkoväg i Limhamn i ett hus som de kallade ”Tjället”.

Jenny, som var engagerad i Frälsningsarméns verksamhet hade en dotter, Augusta, gift Skans.

Makarna Skans som båda var officerare i Frälsningsarmén, hade en dotter, Rakel Ingeborg, som också bodde hos Rasmus och Jenny. Rakel, som var sjuk i reumatisk feber, drack getmjölk, förmodligen som behandling mot sjukdomen. Getmjölken kom från en get som Jenny hyste på sin kolonilott på Limhamn.

Rakel dog som barn 1920.

Boskillnad kom till stånd mellan Rasmus och Jenny. Rasmus dog 1927 och änkan Jenny dog 1945.

Banvakten Rasmus Feuk i Limhamn med hustru nr fyra,

Jenny Bernhardina född Hedenkrona, på tidigt nittonhundratal.

Den tredje hustrun, Elina, dog i maj 1915. Rasmus gifte sig med Jenny i december samma år..

 

 

 

Johanna Persson (Persdotter), min farfars mor (2)

(i huvudsak enligt Folke Rasmusson)

Johanna Persdotter (1851 - 1935) från Tygelsjö fick den 26 juni 1875 sonen Olov utomäktenskapligt med Rasmus Feuk

Det var i september i nådens år 1874, som den då 26-årige dragonen Rasmus Feuk försatte den 23-åriga Johanna i, som man säger, välsignat tillstånd. Sonen Olov var svarthårig och Johanna berättade att också hennes mor hade blåsvart hår.

Johanna fick senare ännu en son, Alfred. Olov och Alfred (Karlsson) hade inte samma far.

Johanna bidrog till försörjningen genom att tvätta och sy åt folk. Hon tvättade bl a åt Järnvägshotellet i Limhamn och åt skollärarn Lundström. Folke brukade hjälpa henne genom att pumpa upp vatten från gårdspumpen. På somliga ställen leddes vattnet in i tvättstugan via en träränna bestående av två i vinkel hopspikade brädor och på andra ställen bars vattnet i hinkar och tömdes i den vedeldade tvättgrytan. Det var lätt att snubbla över trärännorna som låg över gårdsplanen. Johanna råkade ut för detta och bröt benet.

Johanna Persson och Olov bodde under artonhundratalets senare del på Odengatan. De hade då cirkusartisten Elvira Madigans föräldrar som grannar. Elvira Madigan (som egentligen hette Hedvig Jensen), bodde mitt emot Taborkyrkan på Apoteksgatans förlängning norr om Linnégatan. Johanna Persson talade ibland om den fjorton år yngre Elvira, som 1889, 22 år gammal, miste livet tillsammans med den trettiofemårige löjtnanten Sixten Sparre vid Kungliga Skånska Dragonregementet.

Den romantiserade tolkningen av mordet och därpå följande självmordet som ”en död i skönhet” får tillskrivas den tidens fantiserande om en ädel kärlek mellan en stilig officer av hög börd och en ung, beundrad skönhet. Det vackra paret gjorde tydligen ett starkt intryck på omgivningen på Taasinge. Mindre ihågkommet blev att Sixten efterlämnade sin trettioåriga hustru, Luitgard Adlercreutz, och två små barn. Verklighetens händelser var säkerligen betydligt oskönare än det idealiserade eftermälet.

Kanske handlade det om ett erotiskt äventyr som fick oönskade konsekvenser och därför spårade ur

.

Att den ena av Johannas sondöttrar (faster Vera) fick namnet Karin Elvira har säkerligen sin grund i bekantskapen med Elvira Madigan.

Johanna Perssons språk innehöll säregna uttryck som t ex.”di skale kattanna som aager bort men gåur himmijen” och hon använde ibland ett språk i barnens närvaro, som ogillades av svärdottern Botilda, som vara mera lagd åt det religiösa hållet.(2)

Systrar till min farfars mor, Johanna (2)

Johanna Persson (Persdotter), hade systrarna Maria (eller Marie) född 1849, Anna, född 1854, och Ingrid (1859 - 1940).

Maria och hennes man, Nils Hansson, bodde (hyrde? tjänte?) på Nytorpsgården i Limhamn, som var en fyrlängad gård belägen i närheten av kalkbrottsjärnvägens lokstallar. De hade flera barn, bl a en rödhårig dotter som hette Anna liksom sin moster. Namnet Marie brukade uttalas ”Marri” med samma betoning som i adjektivet darrig. Maria var gudmor för Olov Rasmusson. Ett av Maria Hanssons barnbarn hette Per, känd som ”Korva-Per” på Limhamn. (Se Appendix)

Ingrid, en annan av min farmors mostrar, fick dottern Olga 1883. Ingrid gifte sig senare med man vid namn Nils Sahlström. Efter att med Ingrid ha producerat ett antal döttrar (Hulda, Nora, Marta och Ebba) försvann Sahlström till Amerika och hörde sedan aldrig av sig.

 

Ingrid Sahlström med döttrar

Senare begav sig även Marta iväg till Amerika (Marta kan vara att grovt dialektalt uttal av namnet Märta). Marta Amanda Sahlström var lärarinna Hon gifte sig med Marius Persson (2b). Hon spårade upp sin far i Amerika. Denne hade gift sig där.

Marta och Marius fick ca 1910 en son, Bertil.

Ingrid drev diversehandel på Birger Jarlsgatan på Limhamn.

Olga (1883 -  1960) och Ebba (1891 - 1966) förblev ogifta. (31) Noras man, Anton, var verkmästare vid en textilfabrik. Huldas man, som hette Ekström, skötte gatubelysningen i Limhamn (gasljus). Hulda hade en dotter som hette Gudron. (2)

Per Larsson Lundh, min farmors far (2,19)

Per Larsson-Lundh, (1851 02 01 i Hyltarp, död 1930 03 22 i Limhamn) min fars morfar, (19) var stenarbetare och husar. Han arbetade i kalkbrottet men gjorde också mot ersättning soldattjänst för en bondson, som egentligen innehade soldattjänsten. (2)

Lantvärnet, som infördes 1808 för att trygga tillgång till ersättningsmanskap för indelta armén, ersattes 1812 av ”den allmänna beväringsinrättningen”. Rätten till lega upphävdes visserligen 1860 men i praktiken fortsatte tydligen den gamla ordningen.

Per fick under senare år starkt nedsatt syn, vilket antogs bero på den bländvita kalken och solen (3c)


 

Anna Persdotter, min farmors mor

 

Anna Persdotter (1854 03 11 i Hyllie, död 1937 01 30 i Limhamn), Johanna Persdotters syster, gifte sig 1878-04-13 i Hyllie församling med Per Larsson-Lundh. 

Anna och Per bodde i en liten stuga med en liten trädgårdstomt i Hyllie. På den lilla täppan odlade Anna jordbruksprodukter för familjens bruk och för försäljning. Tidvis innehades också en gris som fick släppa livet till vid juletid. På lördagarna lastade Anna en gammal barnvagn full med grönsaker och rullade med denna last den långa vägen ned till Limhamns torg, där varorna salufördes.(2, 17,

 

Anna Lundh fyller 80 år

Min mormors mor Anna Lundh i Hyllie har fått besök.

Olof Rasmusson, farfar, står till vänster.

Karl Johan sitter i Botildas knä.och bakom henne står Gustav.

Albin och Frida med dottern Berit står till höger.

Flickan i vitt bredvid Gustav är troligen Ester min mor.

Fotografen är troligen min far, Folke

 

 

Per och Anna fick följande barn (ytterligare uppgifter i Ättlingar till Mattias Lundqvist och Bengta Rolfsdotter):

1. Bothilda Lund, född 1879-03-07 som blev min farmor.

2. Anna Lund, född 1880-10-19, som gifte sig med en affärsman vid namn Johan Jönsson Lilje som bl a handlade med sill. De fick dottern Anna Linnea 1922.

3. Anders Lorens Lund, född 1883-09-07. Lorens var teknisk och mekaniskt intresserad. Hemma i föräldrahemmet hade Lorens ett signalhorn utan ventiler som han gärna blåste i. På detta instrument hade han lärt sig att blåsa signaler. Som lantarbetare kom han till skada då han föll från en vagn och gick därefter haltande. Han tog sitt eget liv.

4. Elna Lund, född 1885-11-21. Rödhåriga Elna gifte sig med möbelsnickaren Kalle Karlsson i Hindby. Sonen Åke tillverkade elektriska ur. Levde senare delen av sitt liv i Halmstad.

5. Ida Lund, född 1888-02-19. Ida gifte sig med Martin Karlsson och fick barnen Iris (18), AgdaViola, KarlErik, AnnaStina, Signe, Knut, Folke, Malte (2)

6. Cecilia Lund, född 1891-11-09, död 1972. Silja gifte sig med en rörläggare, Bengtsson (1886-1985), och fick barnen Knut, Gunnar, Elvi och Tage

7. Per Albin Lund, född 1895-01-17, död 1947-08-1. Albin var ung och ogift då han gjorde en flicka med barn och förebråddes därför av modern Anna. Hon menade att man inte borde vara ute sent om nätterna och ställa till det för sig, men Albin svarade att han gjort det på dagen. Kärleksfrukten blev en dotter som fick namnet Rut (1923-1975, ogift). Albin, som blev rörläggare, gifte sig med dess hulda moder, - som hette Hulda! Albin och Hulda var medlemmar i en folkdansförening. Albin fick som äldre besvär med andningen (2).

8. Otto Erhardt Lund, född 1897-01-08 levde ogift. Rödhårige gårdfariehandlaren Otto var kutryggig och småväxt.

 

 

 

Pehr Rasmusson, farfars farfar och Karin Nilsdotter, farfars farmor (23)

 

Pehr övertog arrendet av Hindstorp efter halvbrodern Nils. I bokverket Svenska gods och gårdar är Perstorp ett alternativt namn till Hindstorp.

Pehr Rasmusson, född 16 september 1821 i Börringe (Gustaf), hade hustrun Karna (Karin) Nilsdotter, född 31 januari 1820 i Svedala.

Karna fick på gården Hindstorp i december 1845 en son, som fick namnet Nils och i oktober 1847, en dotter, Lisebeth, som dog samma år, och i november1848 en son, som fick namnet Rasmus. Därefter föddes Johanna Elisa 1851 06 24-1936 och Lars 1853 - 1939 och därefter Elna 1856. Karna dog den 15 september 1860.

 

 

1. Nils flyttade till Svedala 1862. Han blev dragon och tog sig namnet Foukt (20)

 

I Tygelsjö gifte han sig 1871 09 13 med Anna Persdotter, född 1847 08 01. Anna dog 1895 02 04 i Hötofta, södra Åkarp. Nils gifte då om sig .1896 11 20 med pigan Anna Malmqvist som var född i Hököpinge 1866. 12 22. Han bodde även i Tygelsjö, V. Klagstorp och Bunkeflo. Han dog 1925 04 19 i Limhamn

 

 

2. Lisebeth dog under födelseåret 1847

 

3. Rasmus flyttade till Tygelsjö i november 1865. Rasmus blev dragon och tog sig namnet Feuk. Han blev min farfars far (20)

 

4. Johanna Elisa blev fosterbarn hos sin moster Anna Nilsdotter gift med Anders Hansson.

Hon flyttade 1866-10-26 till Maglarp och gifte sig 1878-07-12 i Maglarp med Nils Magnus Persson Grip, som var båtbyggare/fiskare.

Johannas make Nils Magnus Persson Grip var född 1854-11-17 i Skåre Maglarp, Döpt 1854-11-19 i Maglarp Död i tuberkulos 1931-12-20 i Maglarp.

Johanna dog i Stavsten i Maglarp 1936-04-12

 

Johanna Elisa Persdotter

Nils Magnus Persson Grip

 

Föräldrar till Nils Magnus Persson Grip:

Far: Nilsson Grip, Pher . Född 1821-01-07 i Maglarp. Döpt 1821-11-11 i Maglarp. Fiskare. Död 1884-07-30 i Maglarp nr 7, Maglarp.

Mor: Mårtensdotter, Hanna. Född 1828-10-18 i Herrmanstorp, Håslöv Död 1866-12-08 i Maglarp nr 7, Maglarp,

 

Johannas och Nils Magnus barn:

Hilda, född 1879-05-15 i Maglarp. Död 1958-01-11 i Trelleborg . Begravd 1958-01-18. Gift 1904-05-14 i Maglarp med Ohlsson,

Jöns, född 1876-04-16 i Maglarp .Död 1950-11-05 i Trelleborg. lantbrukare. Begravd i Trelleborg

Karolina. född 1882-10-10 i Maglarp Död 1968-07-21 i Trelleborg.                 

 

5. Lars flyttade till Svedala 1875. Lars blev, liksom brodern Rasmus, banvakt. Han var först gift med Cecilia Andersdotter och där efter med Jenny Persson. Med Cecilia hade han döttrarna Matilda Carolina och Emma Augusta samt sönerna Johan Alfred och Emil Emanuel

Lars Persson (1853.08.27-1936.03.05) och Cecilia Andersdotter (1851-1908)

och dottern Mathilda Carolina 1879-1966. .

          

Emma Augusta Larsson (1882.12.29 - 1960.01.01) med första maken byggmästare Daniel Alfred Karlsson (1866 - 1923) och fosterdottern Elsa Maria Moreau

 

6. Elna flyttade till Maglarp 1875.

 

Efter hustrun Karnas död 1860 gifte Pehr Rasmusson om sig 1861 med Anna Persdotter född 1833 i Skabersjö och fick med henne följande barn:

1. Carolina som föddes 1864, dog efter ca tio dagar

 

2. Nils Petter (21/2 1865 – 19/2 1879) Gravsten på Börringe kyrkogård.

 

3. Anna Carolina (23/5 1869 – 9/1 1870)

4. Anna Augusta (1/8 1872 -?) Dottern Anna Augusta blev gift med Johan Göransson, vilken övertog arrendet av Hinstorp 1898.

De fick barnen

Nils Edvin (26 mars 1896 - 30 nov 1935 Winnipeg, Manitoba, Canada)

Otto Irenes (5 april 1898 – 21 nov 1981 Svenstorp, Svedala)

Anna Ulrika (21 sept 1900 – 5 juni 1988 Svedala)

Per Åke Reinold (25 juli 1904 - 25 dec 1977 Ystad)

Birger Vilhelm (6 april 1906 – 13 jan 1994, Knäred)

Signe Lovisa (25 aug 1908 – 30 aug 1996)

Emmy Charlotta (1911 -  ......

Gerda Elisabet 15 dec1913 – 4 feb 2003, Kristianstad).

 

Sonen Åke, född 1904, övertog arrendet 1939. Åke Johansson som gifte sig i september 1943 med Elsa Jacobsson, född 25/11 1916. Åke var ledamot av kyrkofullmäktige.

På Johan Göranssons familjegrav på Börringe kyrkogård ligger dottern Gerda Johansson begravd.

Emmy Pålsson, bor i Anderslöv.

 

5. Mathilda Carolina (29/11 1877 – 1967 01 07) Se Appendix.

Matilda Carolina och Anna Augusta gick i Svenstorps skola. (22)

 

 

 

Släktfoto från Kyrkogrottan i Limhamn (omkr 1903?)

 

Per Rasmusson och hans andra hustru, Anna Persdotter, sitter i mitten. Mannen i ljus kostym bredvid Anna är svärsonen Johan Göransson som sedan tog över Hindstorp. Johans fru Anna Augusta sitter längst till höger i främre raden. Mellan dem sitter deras barn Edvind och Otto. Längst ut i främre ledet sitter Mathilda Carolina, Per och Annas yngsta dotter

Till höger om henne sitter Rasmus Feuk och hans 3:e fru Elna Sonesdotter. I raden bakom längst till vänster sitter Nils Foukt och hans andra fru Anna Malmqvist. Bakom Per och Anna sitter dottern Johanna och hennes man Magnus Grip, denna uppgift är inte säker. Näst längst till höger i andra ledet sitter Erik Alfred Feuk.

A Family Gathering (about1903?)

Anna Persdotter, Per Rasmussons second wife is sitting in the first row just in the middle of the photo and to the left of her (on her right hand side) is sitting Pehr Rasmusson himself. Their son in law, Johan Göransson and his family is sitting to the right of Anna (on her left hand side). The two boys, Edvind and Otto are sitting between Johan and Anna Augusta. Farthest out to the left in the first row is sitting Mathilda Carolina, the youngest daughter of Pehr and Anna and between her and Per Rasmusson is sitting Rasmus Feuk with his third wife Elna Sonesdotter.

Farthest out to the left of the second row is sitting Nils Foukt and his second wife Anna Malmqvist. The man with black suit and cub sitting as number two from the right in the second row is Erik Alfred Feuk. It is supposed that Per Rasmussons daughter Johanna is sitting behind Per and that her husband Magnus Grip is sitting besides her behind Anna Persdotter.

 

 

 

En gravsten av svart marmor på Per Rasmussons familjegrav på Börringe kyrkogård bär en förgylld inskrift av följande lydelse:

 

LANDTBRUKAREN

PER RASMUSSON

HINDSTORP

* 6/9 1821  1/8 1909

OCH HANS HUSTRU

ANNA RASMUSSON

* 1/5 1833 26/4 1914

STOFTET ÅT JORDEN ANDEN TILL GUD

MINNET I ÄLSKANDE HJÄRTAN

 

Nära intill står en gravsten med följande inskrift:

 

Minne öfver

PEHR RASMUS SON

N PETTER PEHRSSON

* Hingstorp 1865

 Derstädes 1879

 

Dödsårtalet på stenen är otydligt och kan feltolkas.

I äldre tider, och kanske på landsbygden ända in till mitten av 1900-talet, var det brukligt att, åtminstone i Skåne, i dagligt tal kalla en person för t ex ”Pehr Rasmus” om hans namn var Pehr Rasmusson. Jag minns från min egen barndom att äldre personer kallade t ex Nils Jönsson för ”Nils Jöns” och om hans hustru hette Anna kunde man då kalla henne ”Anna Nils Jöns” eller ”mor-Nils-Jöns”. Jöns Andersson var Jöns-Annors och hans fru var mor-Jöns-Annors. Sven Petterssons son Folke kunde kallas för ”Folke-Sven-Petter” eller med skånskt uttal ”Folke-Sven-Piddor”.

 

Per Persson, ff mf och Anna Nilsdotter, ff mm

(17, 32, 47)

Drängen Per Persson, född 1820-12-26 i Västra Klagstorp, gifte sig 1845-10-26 med Anna Nilsdotter f 1825-08-17. Anna, min farfars mormor, dog 1865-02-08 .(33)(19c)

Från registret i Bunkeflo framgår att Per vid tiden för vigseln skrivs Vintrie och Anna Naffentorp.

Paret flyttade från Bunkeflo till Hyllie1846 där de får följande barn:

1. Maria f 1849-03-18, som kallades”Marri”.

2. Johanna f 1851-06-12, som 1865 flyttar till Tygelsjö och där med Rasmus Feuk 1875 får Olov, som blev min farfar.

3. Anna f 1854-08-11, som gifte sig med Pehr Larsson Lund och blev min farmors mor

4. Ingrid f 1859-01-05 , som gifte sig med Sahlström

5. Peter f 1861-09-12, död 1865-11-12

6. Nils Olof f 1864-07-09, död 1866-05-1

 

 

Lars Andersson, fm ff och Bengta Persdotter, fm fm

(17, 36)

Lars Andersson, född 1822-05-12 född 1822-05-12 i Torarp, Svedala församling. Husman.Inflyttad från Kärrstorp 1850. Lars dog i smittkoppor 1860-04-06 i Hyltarp, Svedala församling. Bengta Persdotter född 1822-07-11 i Hyltarp, Svedala församling, Svedala församling. Bosatt i Hyltarp, Svedala församling. Inflyttad från Kärrstorp 1850. Bengta dog i nervfeber 1858-11-18 i Hyltarp.

Lars och Bengta hade följande barn: (17, 19)

1. Anders född 1847
2. Karna född 1849-05-23

3. Per Larsson Lund, född 1851-02-01 Per blev min farmors far(19)

4. Anna född 1853-xx-22
5. Ingrid född 1855-05-08

6. Elna född 1858-08-08 (33,34,35,37)

Lars gifte om sig 1859-10-21 i Svedala församling med Boel Persdotter, född 1815-05-31 i Hyltarp, Svedala församling. Hon var syster till hans avlidna hustru Bengta. (33)

ffmf och fmmf är samma person nämligen Per Persson och detta innebär att även ffmm och fmmm är samma person nämligen Anna Nilsdotter. Dessa har redan beskrivits.

 

Rasmus Larsson, farfars farfars far

(20, 22, 23,28, 29)

Rasmus Larsson föddes i december 1768 i Börringe socken. Hans första hustru, Karna (eller Karena) Jönsdotter, var född i Hyby 1770. Äktenskapet ingicks 1791.

Tidsmarkör: Gustav III mördades 1792

Rutger Maclean satt då endast ca en mil från Börringe på sitt Svaneholm och, mot böndernas protester, genomdrev sina englandsinspirerade lantbruksidéer, vilka under de följande decennierna ledde till enskiftets genomförande i hela Skåne genom Gustav IV Adolfs regering.

Rasmus och Karna bodde på gården Hindstorp efter Lars Rasmussons frånfälle före 1801(29).

Rasmus, som växt upp på  Hästhagen kom i besittning av Hindstorp genom äktenskapet med Karna 

Karnas morföräldrar, Kersti Jespersdotter(ca 1720-1794) och Per Larsson( 1716 -1798), bodde på Hindstorp fram till 1798 då Per avled (22, 23). Per och Kerstins dotter Elna, Karnas mor, gifte sig med Jöns Åkesson. Karna födde sina sex första barn i sitt föräldrahem Jönstorp. Möjligen är Jönstorp och Hindstorp samma gård eftersom Jöns Åkesson då brukade Hindstorp

(bouppteckningsprotokoll från 1794 04 29 efter Kersti Jespersdotter)

Rasmus och Karna fick följande barn:

Per Rasmusson i Jönstorp 13 maj 17 maj 1792 (födelse och dop-datum)

Hanna Rasmusdotter I Jönstorp 9 jan 12 jan 1794

Kjerstina Rasmusdotter i Jönstorp15 juni 19 juni 1795

Jöns Rasmusson i Jönstorp23 jan 29 jan 1797

Elna Rasmusdotter i Jönstorp11 apr 15 apr 1798

Nils Rasmusson i Jönstorp28 jan 2 febr 1800, död 1875

Boel Rasmusdotter i Hindstorp23 jan 27 jan 1802. Boel, som var krympling dog 1834.

Lars Rasmusson i Hindstorp27 mar 30 mar 1803 död samma år

Lars Rasmusson i Hindstorp20 okt 21 okt 1805

Karna Rasmusdotter i Hindstorp 4 feb 8 feb 1807

Nils Rasmusson , tog över Hindstorp efter fadern, men lämnade tidigt över gården till sin halvbror Pehr.

Tillsammans med hustrun Marna Persdotter förvärvade Nils fastigheterna 315:23 Östra Svenstorp 1 (Tittentévägen 14-5) år 1841 och. Östra Svenstorp 2:23-2:25 stg 1243-46 (Norrskogsvägen 89) år 1846. Efter 1875 ägdes fastigherna av dottern Elna Nilsdotter och svärsonen Ola Jönsson fram till 1897.

En senare ägare av förstnämnda fastighet var konsul Nils Rasmusson som ägde den 1939-1950. Ev släktskap mellan dessa personer med samma namn är ej ännu undersökt. (20, 24)

 

I ett senare äktenskap som Rasmus ingick 1815 med Lisebeth Pettersdotter (Lisabeth Pärsdotter) fick han sonen Pär i augusti 1816. Pär blev endast några år gammal men levde fortfarande 1818. Den 16 september 1821 föddes ytterligare en son som fick namnet Pehr.

Det var denne Pehr, min farfars farfar, som övertog Hindstorp efter halvbrodern Nils.

Rasmus, som dog 1846, led av värk 1831-1835. Dottern Karna var i Svedala dessa år. I ett bouppteckningsprotokoll efter husmannen Rasmus 1847 03 03 kallas gården för Hingstorp.

 

Lisebeth Pettersdotter Grönwall, min farfars farfars mor

 

Lisbeth var född i Börringe den 28 september 1777 och bodde i Widarp innan hon kom till Hindstorp. Hon dog 1838.

Fffmf och fffmm, dvs föräldrarna till Pehr Rasmussons hustru Karin Nilsdotter (f i Svedala 31jan 1820 i Svedala) är ännu ej funna.

 

 

Hindstorp

Hingstorp, Hinstorp och Hindstorp är troligen uttalsvarianter som återspeglas i stavningen. Uttalet kunde, då som nu, vara oartikulerat och slarvigt. Gården ifråga kallas ofta ”Hingstorpagåuren” av äldre personer i Svedalatrakten. Gangstorp kan vara en felläsning av det handskrivna Hingstorp eftersom majuskeln H angavs med ett tecken som överensstämmer med det tecken som numera brukas för G och minusklerna var ofta otydliga. Enligt en lantmäterikarta från 1910 ligger småbruket Gagnstorp endast något hundratal meter norr om Hindstorp. Man observar att bokstäverna n och g i namnet Gagnstorp här har bytt plats.

Om namnet Hindstorp kommer av namn på någon person, hind, hingst, eller något annat är ovisst.

Det fanns på 1700-talet personer med namnen Hindbeck(kyrkoherde), Hindberg, Hindrich, Hindriksson, Hindström (kyrkoherde), Hine och Hinesson i trakten och det fanns en klockare i Börringe på 1690-talet vid namn Anders Persson Hindh. Gården låg under Börringe kloster och generalkvartermästare Johan Hintzke var en av de många personer som under tidernas lopp varit ägare av detta.

Den förklaring som jag anser vara mest plausibel är att gårdens namn kommer av Hindrich.

Kring mitten av 1700-talet var Henrik (Hindrich) Olsson husman på gården, vilket framgår av ett bouppteckningsprotokoll 1767 07 18 efter hustrun Kerstina Bengtsdotter. 

Möjligen är Svenstorp, Gagnstorp och Hinstorp namn på näraliggande boställen med släktanknytning eller möjligen ursprungligen en och samma gård.

Jämsides med namnet Hindstorp kan gården tidvis också ha kallats Jönstorp eller Perstorp då brukarna hade namnen Jöns eller Per. Enligt verket Svenska gods och gårdar, del IV (Uddevalla 1944), är Perstorp ett annat namn för gården Hindstorp. Detta kan förklaras av att torpets brukare under artonhundratalets senare del hette Per (min farfars farfar Pehr Rasmusson). Det ligger ett annat Perstorp enbart halvannan km därifrån i nordöstlig riktning.

Ett Svenstorp låg i närheten. Namn som Knutstorp, Perstorp, Jönstorp och Svenstorp förekommer på flera ställen såväl i Börringe som på andra håll.

Gården Hindstorp, som tydligen existerade redan tidigt på 1700-talet, finns fortfarande kvar. Den nuvarande manbyggnaden är dock från 1873 och ekonomibyggnaderna är ännu yngre. I ett bouppteckningsprotokoll från 1794 04 29 efter Kersti Jespersdotter (ca 1720-1794) var Per Larsson ( 1716 -1798) husman på Hindstorpet. Per och Kersti är morföräldrar till Rasmus Larssons första fru Karna Jönsdotter(22, 23).

Efter laga skifte som genomfördes efter 1827 kunde gårdsbyggnader förflyttas kilometervis med bibehållet namn och brukare såsom t ex gården Hasslegrunden i Börringe. Så har kanske även varit fallet med Hindstorp.

 

 

Per Persson, ff mf f (även fm mf f)

(17, 34, 36, 47)

Per Persson, född 1778, död 1838-10-30 i Västra Klagstorp församling. Åbo i Västra Klagstorp, Klagstorps församling. Per var 60 år när han dog. Gift 1820-02-26 i Västra Klagstorps församling med Ingar Mattiasdotter

 

 

Ingar Mattiasdotter, ff mf m (även fm mf m)

(17, 35)

Ingar Mattiasdotter, född 1792-11-09 i Västra Klagstorps församling, död 1823-02-07 i Västra Klagstorp församling. dotter till Mattias Lundqvist och Bengta Rohlsdotter, bosatt i Västra Klagstorp, Klagstorps församling. (36,38,39)

Ingar dog 30 år 2 mån. och 29 dagar gammal.

Per och Ingar fick sonen Per

 

Nils Hansson, ff mm f och Anna Larsdotter, ff mm m(35b).

 

Husaren Nils Hansson föddes 1789-01-22 i Bara och dog 1843-03-17 på Hyltarp nr 1 i Svedala

Hans hustru Anna Larsdotter föddes 1788-01-13 i Skabersjö och dog 1852-10-24 på Hyltarp (35c).

Barn:
Nils.

Lars , född 1813-09-04 i Skabersjö, Skabersjö församling.

Hans, född 1815-06-16 i Skabersjö, Skabersjö församling.

Margareta , född 1817-12-20 i Hyltarp, Svedala församling.

Hanna , född 1820-11-25 i Hyltarp, Svedala församling.

Anna Nilsdotter, som blev min ff mm föddes 1823-08-17 på Hyltarp och dog 1865-10-26 i Hyllie (37)

Ola , född 1830-01-16 i Hyltarp, Svedala församling.

Kerstin, född 1836 i Hyltarp, Svedala församling.

 

Anders Jepsson, fm ff f och Karna Hansdotter, fm ff m(17, 36)

Anders Jepsson Oxie församling och Karna Hansdotter (17, 31)

Barn: Lars Andersson

Fmmff och fmmfm är identiska med ffmff och ffmfm, Per Persson och Ingar Mattiasdotter, som redan beskrivits.

 

 

Per Nilsson och Ingar Larsdotter, fm fm f och fm fm m (33)

 

Per Nilsson, född 1781-12-03 i Bösarp, Bösarps församling,
död 1861-06-22 i Hyltarp no 2, Svedala församling. Bosatt i Hyltarp no. 2, Svedala församling. Fattighjon, dog av ålderdomsbräcklighet.

Ingar Larsdotter, född 1790-03-10 i Solberga. Bosatt i Hyltarp no 2, Svedala församling.

Barn:

Lars Persson, född 1812-01-26 i Hyltarp, Svedala församling.

Boel Persdotter, född 1815-05-31 i Hyltarp, som blev farmors farfars andra hustru

NilsPersson, född 1818-09-24 i Hyltarp

Bengta Persdotter, född 1822-07-11 som blev farmors farmor

Anna Persdotter, född 1825-03-07 i Hyltarp

Mårten Persson, född 1829-09-03 i Hyltarp.

 

Lars Rasmusson, ff ff ff och Elna Pehrsdotter, ff ff fm

(24, 28)

Lars Rasmusson, f 1738, ingick äktenskap 1768 i Börringe med Elna Pehrsdotter, född 1742 i Gärdslöv (55).

Elna dog den 25 april 1799 och Lars den 19 oktober 1801

Det finns ett bouppteckningsprotokoll efter Elna Persdotter från 1799 och efter husmannen Lars Rasmusson 1802 01 02.

Enligt bouppteckningen fanns vid detta sekelskifte fyra hästar, fem kor, åtta svin och tio får på gården.

I båda fallen kallas bostället fär Hästhagehuset.

Lars och Elna fick sonen Rasmus 1768 och sonen Per 1770 och i november 1771 sonen Jöns och döttrarna Boel 1774, Elna 1776 och Hanna 1784.

Jöns övertog Hästhagehuset och Per blev åbo på Rockarp.

 

Fffmff och fffmfm är ännu ej funnaffmfff ffmffm,dvs föräldrar till Per Persson, född 1778, död 1838-10-30 i västra Klagstorp är ännu ej funna

 

 

Petter (Per) Grönwall, ff ff mf och Metta Jonsdotter, ff ff mm

 

Petter (Per) var troligen född 1736 och Metta var född 1747 07 09 i Bökeberg Hyby (23b).

De vigdes 10 nov 1769 i Svedala. (23c)

Per Grönwall är begravd i Vidarp, Gustaf (Börringe) 1810-06-17 (23c)

Per var son till Ladufogden på Fadderstorp, Johan Olsson Grönwall (23d)

 

Mattias Lundqvist, ff mf mf och

Bengta Rohlsdotter, ff mf mm

(17, 35, 36, 47)

Mattias Lundqvist. Bosatt i Västra Klagstorps församling.. Hans hustru hette Bengta Rohlsdotter.

De vigdes i Västra Klagstorp, Oxie 1791-11-06. 
Barn:
Ingar Mattiasdotter, född 1792-11-09,

 

Ffmmff och ffmmfm är ännu ej funna

ffmmmf ffmmmm är ännu ej funna

fmffmf fmffmm, dvbs föräldrarna till Karna Hansdotter i Oxie född kring sekelskiftet 1800 ännu ej funna

fmfmff fmfmfm är ännu ej funna

fmfmmf och fmfmmm är ännu ej funna

 

Lars Nilsson, ff mm mf och Margareta, ff mm mm

Lars och Margareta bodde i Skabersjö(35d). Deras dotter Anna föddes 1788-01-13

 

Jeppa Persson, fm ff ff och Anna Olsdotter, fm ff fm

Jeppa och Anna tillhörde Oxie församling (18a). Deras son Anders Jeppsson föddes 1778-01-09

 

Nils Persson, fm fm ff

Nils tillhörde Bösarps församling (18). Modern till sonen Per Nilsson, född 1781-12-03, är inte känd

 

Rasmus Persson Broberg, farfars farfars farfars far

Rasmus föddes 1695 i Lemmeströ. Han ingick äktenskap med Elna Bertilsdotter 1737 och fick med henne sönerna Lars och Pähr. Rasmus dog 1742 och begrovs den 10 jan enl den Julianska kalendern. (Den Gregorianska kalendern infördes i Sverige först 1753 efter riksdagsbeslut 1752)

Lemmeströ, på 1300-talet Laemitzriidh http://www.trelleborg.se/ortnamn

Lemmeströ kyrka fr ca 1200 och Börringe kyrka (byggd på uppdrag av Gørvel Fadersdotter 1587) revs 1741. Socknarna sammanslogs 1781 och bildade Gustafs församling. Ny kyrka byggdes i Börrringe 1783-1787. Sedan 1931 kallas församlingen åter Börringe.

 

Elna Bertilsdotter, farfars farfars farfars mor

Elna Bertilsdotter 1707-1775

Före äktenskapet med Rasmus Broberg hade Elna sedan 1732 varit gift med Lars Larsson, men hon blev änka redan efter fyra år.

I äktenskapet med Rasmus hade hon två söner.

Sonen Lars föddes 1738 och 12/2 1741 föddes sonen Pähr, 12/2 1741. Pähr dog (”dödde af styng”) när han var 14 år 16/11 1755.

Elna blev alltså änka för andra gången vid 35 års ålder 1742 och hade då fyra minderåriga barn (tioåriga Britta Larsdotter, sjuårige Jöns Larsson, fyraårige Lars Rasmusson och ettårige Pähr Rasmusson).

Sverige kapitulerade 1742 i Helsingfors efter kriget mot Ryssland (1741-1743).

 

Efter Rasmus frånfälle gifte Elna om sig med Hans Hansson.

Elna Bertilsdotters syster Kjersti (Kirstena) Bertilsdotter gifte sig 1747 med Sven Persson som möjligen var bror till Rasmus Broberg . Kjersti bodde på Hästhagen som änka fram till sin död 1797. Systrarna Bertilsdotter kom från Hyby. (49)

 

Johan Olsson Grönwall, ff ff mf foch Karna Persdotter, ff ff mf m

Johan,född 1705, var ladufogde på Fadderstorp. Johan och Karna hade följande barn:


Karna f 1730-10-07 d 1735-08-08 Börringe
Per f 1732-04-06 d 1735-08-08 Börringe
Olof f 1734-08-01 d 1793-03-15 Vallby. Han var inspektor på Glimminge gård (23h)

Per f 1736-07-23 d 1810-06-17 Börringe, som blev min ff ff mf.
Christen f 1738-11-12 d 1799 ?

Hans f 1741-09-20 
Jacob f 1743-12-08 d 1745-10-20 Börringe 
Hedvig Elisbeth f 1745-11-09

Jacob f 1748-02-13 
Carl f 1750-06-28 d 1754-12-26 Börringe
Elna f 1752-12-21 d 1820-04-14 Svedala (23e)

 

Från bouppteckning vid Vemmenhögs häradsrätt 1755:
"Åhr 1755 den 1sta Aprill är uppå anmodan Laga Boupteckning förrätadt, efter afledne ladufogden Johan Grönwall i Fadderstorp, som med döden aflidit, och jemte änkan Karna Pährs dotter efter sig lembnadt 4: st omyndiga Barn, äldsta Sohnen Ola Grönwall 20 ¾dels åhr gl., andra Ditto Pähr Grönwall 18 åhr, 3die Do Kresten Grönwall 15: åhr, och dotteren Ellna Grönwalls dotter på 3die åhret gam. Såsom närmsta anhöriga inställte sig å fäderne sijdan afledna Mansens Broder, för detta möllaren Rasmus Ohlsson från Norra Börringe, samt Cronoåboen Jöns Pährsson från Tittente, näst Sÿskonebarn med afledne mansens Barn, huus mannen Hans Hansson från Hagstawickshuuset, jemte Hans Nilsson från Wismarlöf och Pähr Ohlsson från Pärstorp, samt å enkans sijda Snickaren Jöns Pährsson från Håkenstorp."

 

Min ff ff mf f Johan Olsson Grönwall hade bl a en son, Olof Grönwall, f. 1734-08-01 Börringe (M) d. 1793-03-15 Vallby (L), som blev inspektor på Glimminge gård.

En av Olof Grönwalls söner Georg Theodor Grönwall blev likaledes inspektor.

Denne Georg Theodor hade tillsammans med hustrun Botilla Larsson bl a en son, Carl Gustav Grönwall, född 1815, som blev inspektor i Hörby.

 

Per Svensson, ff ff fm f och Bodel Matsdotter ff ff fm m

Per Svensson och Bodel Matsdotter vigdes 1733 (DigiAkiv vigslar). Dottern Elna Pehrsdotter föddes 1742 i Gärdslöv.

 

Bertil Mårtensson, ff ff ff mf och Inger Hansdotter, ff ff ff mm

Bertil och Inger är sannolikt födda ca 1680 eftersom de fick sina barn under åren 1707 - 1727.

Bertil Mårtensson född i Vissmarlöv, Hyby och hustrun Inger Hansdotter hade följande barn: (48)

Elna Bertilsdotter, som blev min farfars farfars farfars mor, var född 22/1, döpt 30/1 1707, död 5/2 1775. Elnas ålder anges i dödboken till 68 år!(51) 

Hanna Bertilsdotter, född 11/8, döpt 16/8 1713, död 13/4 1716 (52) 

Mårten Bertilsson, född 15/7, döpt 17/7 1715,

Kirstena Bertilsdotter, född 18/4, döpt 20/4 1718, död 24/12 1796 år! (53) Kirstenas ålder anges i dödboken till 84 år(54), 

Hans Bertilsson, född 4/1, döpt 6/1 1724 

Mårten Bertilsson, född 16/7, döpt 23/7 1721. Han levde fortfarande år 1800 och bodde då i Erikstorp i Lyngby. Han gifte sig 1748-05-28 i Lyngby med Ingar Jeppasdotter och hade en son, Jeppa Mårtensson f 1748-09-02 i Sjönstorp, Lyngby. Jeppa dog 1823 i Hagenlösa, Börringe (50, 55)

Bereta Bertilsdotter, född 29/10, döpt 1/11 1727 (56)

 

 

Olof Rasmusson, ff ff mf ff och Elna Persdotter, ff ff mf fm

 

Olof var bonde och nämndeman på Sörby Nr 7 och Stävesjö i Anderslöv och Grönby Nr 8, född i Nr 19, Anderslöv (M) och död 1724-03-01 i Grönby.

Olof gifte sig omkr 1664 med Sissa Andersdotter och fick en son. Han gifte om sig 1671 med Elna Olsdotter(osäker uppgift) och fick två söner och en dotter i detta äktenskap. Slutligen gifte han sig senast 1693 med Elna Persdotter och fick då en son och fyra döttrar

I Olofs tredje äktenskap (osäker uppgift) på Grönby Nr.8 föddes Johan Olsson Grönwall (23d, 23f)

(Grönby, på 1300-talet Gryndby (av `"grind"), kreatursinhägnad, fålla. http://www.trelleborg.se/ortnamn)

 

En av Olof Rasmussons, min ff ff mf ff:s söner var mjölnaren Rasmus Olsson Grönwall (23g). Denne Rasmus hade tillsammans med Kjerstina Månsdotter bl a sonen Nils Grönwall,1733 - 1799, som var häradsmusiker i Börringe.

Nils hade nio barn med sin hustru Chatarina Fagerström. Häradsmusikern Nils är också känd som skogvaktare 1770 och som krögare 1775

Nils son Jöns var också musikant. Han dog redan som 19-åring 1789 i Fru Alstad.

Ett av Nils och Chatarinas barn, Carl Grönwall, född 1765, blev kantor, organist och orgelbyggare i Hyby (Källa mtl 1815)

 

Rasmus Larsson, ff ff mf ff f och Mette Trölsdotter, ff ff mf ff m

Rasmus Larsson föddes 1615 och dog 1674 i Anderslöv. Han var åbo på Anderslöv nr 19. Han var gift senast 1640 med Mette Trölsdotter, som dog i början av 1650-talet. (23j)

Barn:

1. Olof Rasmusson. Född omkring 1640. Död 1724-03-01 i Grönby (L). [4]

2. Truls Rasmusson. Länsman. Född 1643-12-18 i Anderslöv (M). [3] Död 1722-02-26 i Aggarp, Svedala (M)

3. Lars Rasmusson. Åbo och Nämndeman på Västra Vemmenhög nr 1. Född 1647 i Anderslöv (M). Död omkr1728 i Västra Vemmenhög (M). [4

4. Marna Rasmusdotter

5. Anna Rasmusdotter

 

Senast efter 1650 var han gift med Bengta Andersdotter (ca 1630-ca1705)

Barn:

1. Anders född 1661 i Anderslöv nr 19 död 1743 i Lilla Beddinge

2. Metta

3. Rasmus död 1728 i Anderslöv 10

4. Hans

5. Jöns död före 1705

6. Åke död före 1728

7. Pål död 1704 i Vallby nr 5 Östra Klagstorp

 

 

Mårten Bertilsson. ff ff ff mf f

 

Barnbarnens födelseår gör troligt att Mårten föddes på 1650-talet.

Han finns med i Hybys katekismilängd under Wismarlöf nr 5. Vad hans hustru hette framgår tyvärr inte. Förutom sonen Bertil finns några syskon till honom också nämnda: Gertrud, Mårten, Elna, Anders, Kirstina: