|
SJÖHOLMS
OCH RASMUSSONS SLÄKTKRÖNIKOR
2. Ester
Sjöholms anor
 
Ester
Sjöholm på 1920-talet Folke
och Ester 1930
Interna länkar: Ester Sjöholm Axel Sjöholm Anna Hansdotter Jöns Sjöholm Hans Trumpf Kjerstina Trumpf Hans Mårtensson Bertha Persdotter Anders Sjöholm Elisabeth Möller Pehr Andersson Lars Sjöholm Lars Möller Jöns
Persson Anders
Magnusson Ola
Isaksson Friedrich
Sjöholm Anna
Christina Hofverberg Anders
Persson Ola Möller Isak Olsson Anders Hofwerberg Olof Larsson Oluf Gisselson Möller Lars Sandberg Ola Persson Christian Hofverberg Anders Paradis Gisel Möller Nils Olsson Sandby Anna Olofsdotter Sandberg Hans Andersson Janus Sigvardi Andreas Olai Arbroensis Bertil Larsson Oluf Swänsson Smid Oluf Nilsson Ingar Mickelsdotter Anders Matsson Siul Olsson Hans Nielsen Berg Oluf Andersson Eric Tollstadius Niels Gram Laurentius Magni Erik Andersson Karl Laurensson Anders Ketilsson Laurens Sveinsson Svein Laurensson Joan Sigurdsson Sigurd Joansson Joan Pedersson Peder Nilsson Nils Halsteinsson Halstein Torleifsson Halvard Ogmundsson Torleif Haraldsson Olof II den svarte Gudröd II Olofsson Ingbjörg Håkansdotter Håkan Paulsson Paul I Torfinnsson Ingeborg Finnesdotter Bergljot Halvdansdotter
Halvdan ”Stein” Sigurdsson Sigurd Syr Halvdansson Halvdan ”Grå” Sigurdasson Sigurd ”Hrise” Haraldsson Harald ”Hårfager” Halvdansson Halvdan”den svarte” Gudrödsson Raghild Sigurdsdotter Thorny Haraldsdotter Harald ”Klack” Halvdansson Mogens Carlsson Halvdan Haraldsson Harald II Eystensson Eysten ”Fjärt” Halvdansson Halvdan ”Vitben” Olofsson Olof Trätälja Ingjarsson Bröt-Anund Ingvarsson Ingvar Östensson Östen Adilsson Adils Ottarsson Ottar Vendelkråka Egilsson Egil Aundsson Aun Germundsson
Använd
släktträden i Esters släktträd och/eller
Excelfilen Esters släktträd för att se släktsambanden
Min mor,
Ester
Ester
föddes den 14 oktober 1907 i Falkenberg och bodde där några år i barndomen.
Familjens
kringresande störde naturligtvis barnens skolgång. För Esters vidkommande
innebar detta bland annat att hon började i klass ett i Limhamn vid
nioårsåldern och senare flyttades hon från fjärde klass direkt upp till
sjunde klass med bibehållet goda betyg trots okorrigerad astigmatism och
närsynthet.
Ester med
storasyster Mimmi ca 1920
I sin
barn- och ungdom var hon tidvis i Höör på sina morföräldrars gård i Fogdaröd
hos sin morbror Johannes. Där lärde hon känna Mia Nilsson från gården
Bokeslund vilket ledde till en livslång vänskap.
Flickorna
till vänster är Mia och Ester (mörkklädd)
Hon ”tjänte piga” i sin ungdom
hos förmögna familjer likt många unga flickor ur arbetarklass och lägre
medelklass på den tiden och senare talade hon ibland om
tiden hos Diedens och Warenbergs.
Ester bodde med sin
familj på Hylltorp i Limhamn på tjugotalet då hon lärde känna Folke, som blev
hennes make 1930. Ethel föddes 1932 och jag året därpå.
Hon sjöng och läste ”Onkel
Toms stuga", ”Jorden runt på åttio dagar" och ”Fänrik Ståls
sägner" för oss barn.
Maten stod alltid punktligt
färdig på bordet då Folke kom hem från arbetet klockan halv fem på
vardagseftermiddagarna.
Mor lagade, tvättade och strök
våra kläder, stoppade våra strumpor, vände skjortkragar, manglade, sydde på
sin Singer trampsymaskin, virkade dukar, broderade, stickade, och höll huset
rent och pyntat . Hon eldade i vedspisen och kaminen och bakade mandelkubbar,
vetelängder, polynéer, havreflarn och pepparkakor i sin gaseldade bakugn av tunn
plåt och kokade klenetter på gasköket.
Stortvätten gjordes i
den vedeldade tvättgytan och veckotvätten koktes under omrörning med en pinne
i en stor gryta på gasköket i köket.
Vattnet i pumpen var iskallt
och för hygien och disk fick det värmas på gasköket eller vedspisen. Hur hon
lyckades få porslin och glas skinande rent är en gåta. Diskmedel fanns inte
på 30- och 40-talet..
Under krigsåren gjorde
hon köttbullar av torsken som far pilkat upp. Frukten från trädgården tog hon
tillvara genom kokning och konservering. Hennes bryllépuddingar och
savaränger med konserverade päron var superba.
Trots att hemarbetet på
den tiden var krävande tog hon tidvis städ- och trädgårdsarbete för att
bättra på ekonomin.
På 40-talet städade hos ett
ungt par som hette Wallengren som bodde i villan intill kommunalhuset. Några
år senare städade hon hos tandläkaren Troell och i Lindströms konditori på
Geijersgatan. Tidvis låg hon och slet på Rädisenilssons åker.
Mor var
mycket förtjust i djur och katt eller hund fanns oftast i huset. Den
strävhåriga foxterriern Kim på femtiotalet och den svarta dvärgpudeln Akka
(av Lackalänga) på sextiotalet är mest ihågkomna.
 
Ester, Folke, Rolf och Ethel i
slutet av 1940-talet Ester på Sunnanväg i Limhamn på 1950-talet
Trots synproblem och det dagliga slitet läste hon
mycket.
Förutom skönlitteratur var hon mycket intresserad
av parapsykologi och det översinnliga och andliga. Hon lade ibland en
patience eller en stjärna för någon eller spådde i kort, men såg förmodligen
detta mera som lek eller förströelse. Det fanns dock personer som trodde hon
hade gåvan som sierska. Systern Antonia från Köpenhamn var betydligt mer
hängiven åt det ockulta och när hon kom på besök rörde sig samtalen nästan
uteslutande om spiritism och spökerier och liknande ämnen med mystiska och
religiösa övertoner.
Ester
som farmor med Marcus 1970
De
flesta av Sjöholmarna var småväxta. Ester i synnerhet med en kroppslängd på
ca 150 cm.
Detta och andra
kroppsliga handikapp kan bero på genetiska faktorer men kanske också på dålig
näringstillförsel under barndomen. Hennes synsvaghet pga närsynthet och
astigmatism har gått i arv till mig och mina söner men av olika
svårighetsgrad.
Mor besvärades av ödem och
hennes ben kunde bli kraftigt uppsvällda vid värme eller påtvingat
stillasittande såsom vid tågresor. Hon drabbades av en hjärnblödning i
femtioårsåldern, vilket medförde minnesförluster. Återhämtningen krävde flera
år, men ett tiotal år senare råkade hon ut för en hjärnskakning efter ett
fall då hon ensam försökt flytta en soffa uppför en brant trappa. Hon
återhämtade sig även efter detta, men vid tilltagande åldrande ledde
benskörheten till ett lårbensbrott.
Esters nittionde födelsedag 1997
Operationen och den starka medicineringen som
följd härav och kanske de tidigare skadorna påverkade henne starkt under åldrandet.
Hon avled ca ett år efter operationen efter att ha fyllt 90 år.
Den huvudsakliga dödsorsaken
var troligen en aneurysm på kroppspulsådern.
Esters
syskon
     
Antonia, 1893-1964
/ Hjalmar, f 1895/ Ellen f 1897/ Mimmi, 1898-1977/ Fritjof, 1901-1989 /Alvar,
1905-19??/ Ester, 1907-1997 /Elvir, 1911-1942
Tvillingarna
Ester och Ellen föddes 1897. Tvillingen Ester dog i 3-årsåldern.
1907 föddes en flicka som fick överta namnet Ester
Axel
Sjöholm, min morfar
Axel Sjöholm på äldre dar. Bilden är troligen från trettiotalet
Axel Sjöholm (se
porträtt) föddes i
Vallby vid Glimmingehus 1865.
(Tidsmarkörer
för 1865: Ståndsriksdagen
avskaffas. Alfred Nobel utvecklar dynamit av tre år tidigare syntetiserad
nitroglycerin)
Axel var
utbildad till hovslagare vid Alnarp. Han var skicklig smed och var korpral
vid exercisen(1). Grundutbildningen
enligt 1885 års värnpliktslag var kortare än två månader, indelningsverket
existerade jämsides. Se porträtt
Axel lär i ungdomen ha haft ett
hetsigt humör men han var också snäll och godtrogen och lät sig gärna bjudas på ett glas (eller flera) efter
utfört arbete. Han hade smedja i Stenbrohult där han utförde smidesarbeten bl
a åt greven von Seth, som enligt uppgift gärna bjöd på sprit, men försummade
att betala för utförda tjänster(1).
I en gammal bok hittade jag för några år
sedan några trasiga, gulnade pappersark. Ett ark hade nästan gått sönder i
nio delar i vikningen. I utvikt tillstånd kunde man på framsidan läsa en dikt
bestående av fyra strofer. Arket som vikts samman som ett brev hade på den
utåt vikta baksidan adressen Anna
Hansson Smedstorps gård. Dikten, skriven av den unge Axel Sjöholm, förmodligen
i slutet av 1880-talet eller i början av 1890-talet återges här. Axel hade
känsla för formen och stilen är helt i tidens anda.
Hvid egen härd en dyster qväll,
Då elden sprakar omkring spiselns häll
Tryckt till en trogen flickas bröst
Jag finner sällhet lugn och tröst
Hvid hvarje glädje lifvet ger
Med henne delar jag så kär
Och lyckans ljuva blomsterkrans
Ej skönare ej någon fans
Och flög en tanke dit ibland
Hem till min barndoms undersköna land
Där änn de gamla lindar stå
Af tårar fuktas ögat då
Hur hastigt flyckta ej de dar
Då solen alltid lyser klar
Och fader, mor och vänen, (syskon), kärr
I lugna hyddan sitta der
In under jordens kalla häll
Min vän hon sofver i det tysta tjäll
Så snart min barndoms-vän försvann,
Ej hjertet öppnas åt en ann
Se trädens kroner löfva sig
Men aldrig mer som förr för mig
Men änn en gång i deras stam
Jag rista vill ett älskat namn
Flyg dystra minnen till en lund
Men tag en kyss ifrån min mun´,
Och tag en suck utaf min barm
Som utaf hjertat tryckes varm
Och tag en helsning från min kind
Hvars roser flycktat som en vind,
Men sist från ögat tag en tår,
Tag ock min själ om du förmår
Af
Axel Sjöholm, har du fått denna enkla sång.Tänk på mig mången gång så, skall
du få ändå en sång
|
Pehr
är antagligen Axels bror Pehr Sjöholm
|
Axel
och Anna 1892
|
Paret
Anna och Axel Sjöholm på trettiotalet
|
Jag minns min morfar som en prydlig och vänlig
liten man med silvervitt hår, pipskägg och preussiska mustascher, som han formade elegant framför
spegeln.
Denne gamle smed kunde
plocka bort de heta ringarna på vedspisen med bara fingrarna för att värma
sig över den öppna elden.
Han snusade förnämt i
näsan men någon gång kunde snuset rinna och missfärga den fina vita
mustaschen. Han förvarade snuset i en liten silverdosa med spegel på lockets
insida.
”Vill du se en abekatt?,
kunde han ibland fråga oss barn och på det jakande svaret tog han fram
snusdosan och fällde upp locket så att den tillfrågade fick se sin
spegelbild.
En ramsa som mor brukade använda för att roa små barn hade
hon lärt av morfar då hon själv var barn:
Barnets händer
fattades av den vuxne så att armarna korsades och fördes växelvis fram och
tillbaka med en sågande rörelse medan ramsan skanderades rytmiskt med en
ideligt upprepad fallande förminskad kvint. Det ljud som jag markerat med aa
uttalades som långt utdraget bakre a-ljud som i tyskans Lager
Morfars ramsa (ljudfil)
Saava skär
Om en dau´
Tie shilling ska påugen hau
Om dau-een
Kaaga brö
Sticke
fläsk
Så gåur saaven lätt i trä
Saava, saava,
saava, saava, saava...........
Kräftan, som ändade morfars liv, försökte han
förgäves kurera med te av maskros och andra dekokter.
Axel
Sjöholm avled 9 maj 1944.
Anna Sjöholm, min mormor
Född 20/4 1869 i Hörby (Malmöhus
län, Skåne). Änka (9/5 1944). Död 14/4 1947.
Anna, dotter
till skräddaren Hans
Mårtensson och Berta Persdotter,
föddes 20 april 1869 i Hörby. Hon dog i Limhamn den 4 april 1947
Som ung
var Anna Hansdotter ”mejerska på mejeriet i Smedstorp,
som ägdes av en av hennes morbröder Persson (Bertas bröder). För rådigt ingripande vid
en olyckshändelse i mejeriet blev hon omnämnd i ortspressen.(1) Se porträtt
I Smedstorp träffade Anna smeden Axel Sjöholm.
Äktenskapet med Axel Sjöholm medförde en ambulerande tillvaro under tidvis
knappa förhållanden. Anna bidrog till försörjningen genom att sy åt
fattigvården.
Anna tyckte inte om att Axel hjälpte
grannen Rosengren ," juden!", som hon lär ha sagt (möjligen osant!)
i dennes lilla metallgjuteri då de bodde på Odengatan. (3)
Jag minns min mormor som en mörkklädd kvinna med barsk stämma. Jag tyckte att
hon var hård mot morfar och jag hade en känsla av att hon inte tyckte om mej.
Jag kan inte minnas att vi någon gång talade
med varandra. Hennes beteende mot maken brukar förklaras av dennes
förhållande till spriten, vilket måste ha varit förödande för familjens
försörjning, men jag uppfattade likväl morfar som den mest lidande parten.
Kanske är denna ofullständiga bild av Anna helt missledande. Anna Sjöholm
avled 20 april 1947.(0)
Axel och
Anna (Hansdotter) Sjöholms familj(1)
Smeden Axel Sjöholm ingick äktenskap med mejerskan Anna Hansdotter i oktober 1892 i Smedstorp. Jämte
dottern Antonia Hildegard (1893-1964) bodde de i Fogdaröd 1893.
Sonen Hjalmar (f 1895) och tvillingarna Ester och Ellen föddes 1897 i
Stenbrohult. Ester dog i treårsåldern.
Sedan Axel gjort konkurs i Stenbrohult flyttade familjen till Eslöv
(Västra Sallerup) och därefter till Löberöd där Mimmi föddes (1898-1977).
Därefter flyttade man åter till Eslöv där Fritjof föddes (1901-1989) och
därifrån till Falkenberg (fyra år) och sedan till Klippan där Alvar föddes.
Från Klippan flyttade familjen tillbaka till Falkenberg där man bodde kvar i sex år (åtta ?)(8).
Huset i Falkenberg där Familjen Sjöholm bodde. Ester f
1907 och Elvir f 1911 föddes här.
I Falkenberg föddes Ester(1907-1997), som blev min mor och Elvir(1911-1942).
Efter en kortare tid i Halmstad (åtta månader?) flyttade familjen till Malmö
och bodde trångt i en enrumslägenhet. Familjen var nu utfattig, barnen
saknade skor. Sedan Axel fått arbete på varvet i Limhamn flyttade man dit
(Hjortgatan, Odengatan, Hylltorp).
Axel och Anna Sjöholms barnaskara i Falkenberg omkr 1906. Axel och Anna med de yngsta barnen
i Malmö omkr 1915
De två yngsta barnen Ester och
Elvir är ännu ej födda
Överst fr höger: Antonia Alvar, Hjalmar, Ellen Fritjof och Mimmi.
Alvar står bredvid Axel och Ester står intill Fritjof. Elvir sitter i
Annas knä..
.
Hjalmar ”gick till sjöss" redan i fjortonårsåldern och hamnade
efter ett långt sjömansliv så småningom i Cardiff. Han beviljades Certificate
of Naturalization i England 1937. Hjalmar fick en dotter, Betty, och två
söner. Han upplevde två världskrig som sjöman och vid ett tillfälle blev
fartyget, där han var båtsman, träffat av en torped. Han fick medalj av den
engelske kungen för sina insatser i brittiska handelsflottan. Så sent som i
sjuttioårsåldern ville han åter ta hyra men hindrades av engelsk lag. I
enlighet med hans vilja spreds hans aska i havet utanför Falkenberg.
Axel Sjöholms och Annas döttrar
Antonia och Ellen ”tjänte piga" i
Köpenhamn och gifte sig där och stannade kvar i Danmark.
Antonias äktenskap med servitören Carl
Helmersen var barnlöst.
Carl arbetade som servitör på ett
passagerarfartyg som redan i krigets början minsprängdes och förliste. Carl,
jämte övriga överlevande, fördes till Grönland. På grund av krigstillståndet
kunde han inte lämna Grönland för att återförenas med Antonia i Köpenhamn
förrän efter krigsslutet 1945.
Antonia däremot, kunde trots pågående
ockupation ta sig över sundet några gånger för att besöka oss i Sverige. Det
antogs att hennes charmanta yttre och hennes förmåga att hantera de tyska
officerarna möjliggjorde dessa resor, som ibland gjordes per båt och ibland
per flyg.
Ellens man hette Karl
Jensen. Han var tysk medborgare, men talade danska. Han hade redan på
1920-talet tagit sig till Danmark för att undgå tysk militärtjänst. Under
krigsåren fanns en viss oro för att den tyska ockupationsmakten skulle
uppdaga förhållandet. Han höll sig därför dold på sin arbetsplats, Burmeister
& Wain, under det svenskklingande namnet Karl Jönsson. Ellen och Karl
fick sönerna Sigfrid och Erik.
Mimmi, 1898-1977 gifte sig med Sigvard
Larsson som hon träffade i Höör där han tillfälligt vårdades för tuberkulos
på Orupssanatoriet. Äktenskapet blev
barnlöst.
Fritjof gifte sig med lantbrukardottern
Ella Ekström (1905-1987) från Skabersjö och fick dottern Ulla 1933 och sonen
Ulf 1939. Ulla, gift med Helmut Sörensen blev registrator vid tullen i Malmö
och Ulf blev tandläkare, verksam i Västervik.
Alvar, ingeniör vid Malmö vattenverk
gifte sig med Ellen ?? och fick 1932 sonen Kjell, som blev gatufogde i Malmö
och sonen Bo, som blev rörmontör och senare egen företagare i branschen och
dottern Gullbritt som utvandrade till Amerika.
   
Ellen och sonen
Sigfrid
Fritjof och Ella
Alvar och
Ellen
Elvir och Elly
Elvirs hustru, Elly
Lilja (f 1910) kom från Eslöv. Elvir omkom 22 april 1942 (påkörd av ett
militärfordon) och efterlämnade hustrun Elly och barnen Georg, f 1934 12 03
och Tom, f 1940. Georg blev byråingenjör vid Malmö kommun och sysslar efter sin pensionering med
galopphästar på sin gård i Bertilstorp. Georg har bidragit med några av
uppgifterna i denna krönika.
Jöns Sjöholm min morfars far och
Kjerstina ”Kitta” Hansdotter Trumph, morfars mor
Jöns
Sjöholm, född i Tommarp nr 14, Östra Tommarp 1831-03-20, var en
rödhårig finsmed som hade smedja i Smedstorp dit han flyttat 1877(1).
Till sin
son, Jöns hämtade modern Elisabeth
Möller hem ”Kitta" (1)
”Kitta", Kjerstina Hansdotter Trumph, född i (Hofby) Qvarnby nr 11, Östra Hoby
1832-11-28).(1, 45) Kitta hade syskonen Karna född 1822-03-15, Jöns född 1823-12-01,
Måns född 1828-10-30.
Jöns och ”Kitta" fick flera barn :
1. Johan Sjöholm, född 1855-09-04, Wallby nr 22, som fick döttrarna
Sigrid (gift Tullberg), Hulda (gift Pettersson) och Alma (gift Ehrling) i
Stockholm och Lydia Sjöholm i Falkenberg samt sönerna Hjalmar i Vetlanda,
Gustav i Malmö och Axel som i sin tur fick barnen Erik i Limhamn, Aina (gift
Steen) i Hurva, Curt i Malmö och Ewy (gift Wittje) i Trelleborg.
2. Elise född 1857-09-10 Wallby nr 22.
3. Per född 1860-04-16 Wallby nr 22.
(Per fick sönerna Sigurd som flyttade till Tåstrup i Danmark och
Oskar. Oskar fick dottern Solveig i Köpenhamn.)
4. Emma född 1862-08-11 Wallby nr 22.
5. Axel född 1865-02-09 Wallby nr 22. Axel blev min morfar.
Bland Kittas åtta barn var en central
en Axel uti barnaskarans mitt
I Wallby var hans födelselokal,
i Smedstorp där bedrev han
smidet sitt
6. Ida född 1870-03-14 Wallby nr 22.
7. Anna född 1872-10-12 Wallby nr 22. (bodde i Ystad till sin död
1958)
8. Oliva född 1875-05-30 Wallby nr 22.
(gift Berghell, fick sonen Johan Berghell, Karlsborg och dottern Tyra
(gift Persson), Ystad)
Hans Mårtensson, mormors far och
Bertha Persdotter, mormors mor
Hans
Mårtensson, född 1841(mormors far)
gifte sig 1866 med Bertha Persdotter (1838-1924) i Hörby. Skräddarmästaren ägde ett
stort hus med sex lägenheter och hade flera gesäller. Han sålde huset och
köpte en gård i Fogdaröd Höör och bedrev där lantbruk samtidigt som han
fortsatte att arbeta som skräddare om vintrarna - dock utan gesäller. Hans levde 1890 men avled före sekelskiftet 1900. Då Hans dog, löste sonen Johannes
ut de övriga syskonen och övertog gården.
Hans Mårtenssons grav har inte kunnat lokaliseras
eftersom han lär ha fått en sk ”fattigbegravning", vilket är förvånande
eftersom han var både hemmansägare och skräddare.
Hans
Mårtensson var född 1841 i Hörby och Berta föddes 1838 i Gudmundtorp.
Förutom Johannes, 1866 11 26-1947 02 13, hade
Hans och Bertha döttrarna Anna (senare Sjöholm), Mathilda och Maria
(1880-1948) (1) Se porträtt, samtliga födda i Hörby
Johannes gifte sig 1899
19 5 med Anna Johansson, född 1870 11 20 i Fulltofta
Bertha Persdotter(1838-1924) och Johannes hustru
Anna Johansson hade svårt att samsas och Bertha flyttade därför från
gården. Anna Johansson dog 1950 03 04.
Johannes hade en dotter,
Ida, och en son, Axel, som sedan övertog gården. Området där gården låg
kallas nu Bokehall och en av gatorna där har fått namn ”Axel Hanssons
väg" efter mors kusin.
Mathilda blev tidigt
föreståndarinna för tvättinrättningen på ”hospitalet" i Lund och hade sedan egen tvättinrättning i Malmö. Hon tog
senare hand om modern Bertha (se porträtt). Maria tjänstgjorde som husföreståndarinna hos
förmögna familjer (Fougstedt, Linde m fl) och tog senare uppdrag som kokfru
på kalas. Eftersom fadern hette Hans blev Johannes
efternamn Hansson. Samma efternamn hade de båda ogifta döttrarna Maria och
Mathilda (se porträtt). På gravstenen på Höörs kyrkogård har även Bertha
tillskrivits efternamnet Hansson..(1)
Mormors
farfar och farmor, dvs föräldrar till Hans Mårtensson är ej ännu funna.
Anders
Sjöholm, mf ff och Elisabeth Möller, mf fm
Min morfars farfar, smeden Anders Sjöholm,
föddes 1797 i Carlaby och dog som änkling 27 mars 1869 (3). Under Anders yrkesverksamma tid avskaffades skråväsendet genom
riksdagsbeslut juldagen 1846.
Anders hustru (Axel Sjöholms farmor) Elisabeth (Lisa) (Sissa) Möller, född 1803-10-08, dotter till Lars Möller, Borrby, var barnmorska och kom ridande till
sina förrättningar (1).
Anders och Elisabeth fick sönerna Ola född 1823-01-22 och Lars född 1827-02-12 och Jöns
född i Tommarp nr 14, Östra Tommarp 1831-03-20.
Trumph
Hans
Trumph, mf mf och Elna Månsdotter, mf mm
Hans
Trumph var
dragon. Hans familj kom från Norra Qverrestad 1824. Hans Trumph (30)
var född 1784-09-13 i Glimminge. Han dog 1838-12-07 (43)
Elna
Månsdotter föddes
1781-04-22 i Tyngby, Smedstorp.
Förutom Kjerstina
("Kitta"), född 1832-11-28 i Quarnby
hade de barnen Karna född 1822-03-15 i Tungby, Jöns född 1823-12-01 i Tungby,
Ingar 1826-1-29 i Quarnby och Måns född 1828-10-30 i Quarnby.
Mfmmf och mfmmm, dvs föräldrar till Elna Månsdotter, född 1781-04-22
Tynby, Smedstorp är ännu ej funna.
Mmfff och mmffm är ännu ej kända
Mmfmf och mmfmm är ännu ej kända
Pehr
Andersson, mm mf och Anna Olsdotter, mm mm
Pehr och Anna gifte sig med varandra i januari
1837 i Gudmuntorp.(1, 42)
Anna Olsdotter, född 1813 08 11 i
Bjerröd, Östra Kärrstorp, var piga på Gudmuntorp No 1
Pehr
Andersson, född 1812 06 13. (41,42), min mormors morfar,
dräng på Gudmundtorp nr 1, dog i 40-årsåldern och efterlämnade hustrun Anna (min mormors mormor) och fyra (fem?) barn (1).
Grevinnan Virginia Dorotea Elisabet Spens på
Osbyholms herrgård tog änkan till ”husmamsell". Anna fick lägenhet på herrgården och kunde ta dit
barnen, en flicka (Bertha, min mormors mor) och tre (fyra?) pojkar. Dessa
kom där att tjänstgöra som trädgårdsmästare och betjänter. Anna blev
ca nittio år gammal. En av sönerna , som var trädgårdsmästare, tog sig namnet
Björklund. En annan av sönerna gifte sig med änkan till en mejeriägare och en
av sönerna blev handelsman. (1)
Lars
Sjöholm och Kirstina Andersdotter,
mf ff f
och mf ff m
Muraren Lars Sjöholm, min morfars farfars far, född 1762,
ingick äktenskap i november 1788 med Kirstina Andersdotter,
född 1758-12-15, och fick sonen Per 1789-10-25 (året för den franska
revolutionen) och sonen Anders 1797.
Kirstina dog i augusti 1813 och Lars ingick nytt äktenskap med Hanna
Håkansdotter 1814. Lars Sjöholm var också skolemästare i Carlaby (42).
Hanna
Lars
Möller, mf fm f och Hanna Olsdotter, mf fm m
Lars
Möller, min morfars farmors far, var, likt fadern Ola, smed i
Borrby. Han vigdes 1797-11- 10 i Gladsax vid Hanna Olsdotter från Baskemölla. Dottern Elisabeth
(Lisa)(Sissa) Möller, som blev min morfars farmor, föddes 1803-10-08.
Ingar
Jöns Pehrsson och Ingar Nilsdotter,
mf mf f och mf mf m???
I Glimminge Bolshög socken 1784-09-30 föddes det en Hans med föräldrar Jöns Pehrsson och Ingar Nilsdotter. Dessa är
troligen föräldrar till Hans
Trumph. (Osäkert!)
Elna
Anders Magnusson och Elna Jönsdotter,
mm mf f och mm mf m
Min mormors morfars far, Anders Magnusson,föddes
1779-10-13 i Gudmundtorp,
Med Elna
Jönsdotter född
1778 i Gudmundtorp fick Anders sonen Pehr Andersson,
1812 06 13. (41,42).
Elna
Ola Isaksson och Karna Bengtsdotter,
mm mm f och mm mm m
Ola
Isaksson, född 1798 06 05 i Bjerröd, Östra Kärrstorp, var
husman på en gård i Skarhult. Hustrun hette Karna
Bengtsdotter och
var född 1781-12-26 i Wollsjö.
Hans dotter Anna
Olsdotter, född 1813 08 11 i Bjerröd, Östra Kärrstorp, var piga på
Gudmuntorp No 1. Anna hade systrarna Bengta, född 1811-03-12. och Elna,
född 1816-06-23 (41)
FredrikX
Friedrich Sjöholm, mf ff ff och
Anna Christina Hofverberg, mf ff fm
Skräddaren i Gladsax, Karlaby, Fredrik
Sjöholm, född 12/8 1728 i Simrishamn,
son till Olof Larsson och Elisabeth
Sophia Trulsdotter (77), vigdes 1754 med Anna
Christina Hofverberg(född ca 1719, död 1789)
fick sonen Olaus 1759 och sonen Lars 1762-02-01.
Olaus blev skräddare liksom fadern. Olaus ingick äktenskap med Bolla
Nilsdotter Paradis 1791.(6,7). Olaus
och Bollas dotter Anna Christina, (1795-1862) ingick äktenskap 1824 med
lantbrukaren Johan Ludvig Holgersson Areskoug (1796-1865).
Fredrik och Anna Christina fick därefter dottern Sissela
Marna 1765 och dottern Anna Maja 1769. Sissela
Marna ingick äktenskap 1790-11-07 med Hindrik Nilsson Karlaby 20
Anna Christina Hofverberg är
dotter till cornett Anders
Hofverberg och Botila Paradis
Vid dopet 1748 av Mätta Hofverberg, dotter till Johanna Ramberg ( en av
Botilas mostrar) och ryttaren/smeden Johan Hofverberg i Tunbyholm, var
regementskommissarien Wikenbergs hustru Anna (Johannas syster) och jungfrun
Anna Christina Hofverberg närvarande(8). Släktskap mellan ryttaren Johan
Hofverberg, född ca 1722 (9), och cornetten Anders
Hofverberg är
därför sannolik (10 ). Troligen är ryttaren Johan bror till Anna Christina dvs cornett Hofverbergs son.
Betr
släkten Hofverberg: se filen Appendix
Karna
Anders Pehrsson, mf ff mf och
Karna Hansdotter, mf ff mm
Änkemannen Anders Pehrsson , gifte sig med pigan Karna
Hansdotter från
Karlaby den 29 december
1750 i Gladsax.
Dottern Kjerstina föddes 1750 12 15 i Karlaby(98)
Faddrar: Christian Jepsson i Gladsax, Anders Håkansson i Jerrestad,
Mårten Mattsson, Per Nilsson i Karlaby. Bars till dopet av Karna Jöns Pers i
Hammenhög.
Kjerstina blev hustru till muraren Lars Sjöholm
Ola Möller, mf fm ff och
Laurentia Larsdotter Sandberg, mf fm fm
Oluf
Gisselsson Möllers son i
andra giftet, Ola
Möller, gifte sig 1767 04 20 i Valleberga,
Ingelstad med Laurentia
Larsdotter Sandberg (född
1748) och blev smed i Borrby(71a). De fick sonen George 1771, sonen Lars, som blev min
mf fm far, 1774 och dottern Anna 1776.
Ola dog 1775 10 21. Anna föddes alltså efter faderns död. (71
b)
Den 28-åriga Laurentia gifte om sig 1776-12-20 med smeden
Petter Löfberg?(71a) i Valleberga, men blev åter änka 1804(71c).
Smeden Jöns Holmström får nu tillgång till smedjan genom att gifta sig med
56-åriga Laurentia (73b)
Isak Olsson, mm mm ff och
Elsa Persdotter, mm mm fm
Isak Olsson föddes
1753-11-01 (enligt den Gregorianska kalendern) i Bjärröd nr 3, Östra
Kärrstorp, Malmöhus län
Den Gregorianska
kalendern infördes i Sverige 1753 efter riksdagsbeslut
1752. Korrektionen till "Den nya stilen" gjordes genom att elva
dagar i februari 1753 togs bort, så att den 1 mars direkt följde efter den 17
februari. Reformen var omstridd.
Isak ingick
äktenskap 1781 med Elsa Persdotter som var född 1761.07.03 och dog 1813.11.25
Barn:
Ola Isaksson
(1782.01.02-1785)
Anders
Isaksson (1783.07.16-1783.08.13 )
Ola
Isaksson (1788.06.05 )
Anna
Isaksdotter (1790.04.08-1790.10.02 )
Elna
Isaksdotter (1791.07.15-1793 )
Nils
Isaksson (1793.07.29 )
Bengta
Isaksdotter (1796.07.16 )
Hanna Isaksdotter
( 1799.07.24 )
Elna
Isaksdotter (1801.11.02)
Anders
Isaksson (1804.10.07 )
Anders
Hofverberg, min morfars farfars farmors far
"Hofwerberg, Anders; född i Skåne; var korpral vid Upplands
5-männingsregemente 1711; andre kornett med senat. fullm. 6/11 1711; förste
kornett 22/7 1712; konungens konfirm. 25/3 1715; afsked 30/9 1719; tjänat 18
år; lefde i Cimbrishamn 1729".
Cornetten Anders
Hofverberg, f 1689 i Vää och Botila
(Bodela) Paradis fick
barnen Anna
Christina 1719, Johan
1722, Carl Gustaf född 1724 och död 1725 i Simrishamn och Lars den 22
september 1726 i Södra Åsum,
Se Släkten Hofverberg
I Simrishamn 1724
anges Johan Hofverberg som fader. Prästen har sannolikt misstagit sig på
förnamnet eftersom det inte finns någon Johan Hofverberg bland officerarna i
Karls XIIs armé. I Södra Åsum 1726 anges inget förnamn.
Cornetten befann sig i S Åsum i samband med
sonen Lars födelse där 1726 och nämnd då som ”utfattig" i mantal.
På Anders Hofverbergs kurtis
med Botila Paradis
blev Ann´-Christina ett bevis
Bodela Paradis, min morfars farfars farmors mor
Bodela
(Botilla, ”Bolla”), Född 1696, var dotter till
simrishamnsskräddaren Anders
Paradis och Mätta Bertilsdotter Ramberg.-------------------------------------------------------------------
Botilla
Paradis är med
i katekismilängderna i Södra Åsum 1727 och 1728 (Åsum nr 14). Hon är fadder
1729 17/7 i Södra Åsum och kallas då madmoiselle. 1750 och 1768 är hon med i
mantalslängderna i Karlaby, Gladsax och kallas då änka. Hon dog 72 år gammal
20/3 1768 i Gladsax (77a)
Betr släkten Hofverberg: se Appendix
Olof Larsson, mf ff ff f
och Elisabeth Sophia Trulsdotter, mf ff ff m
I en förteckning över Simrishamns borgare 1737 står att Olof Larsson bor i tredje roten nr 8,
"Gammal borgare, bo i Staden. Skräddare under Amptet härstädes"
Efter Olofs Larssons död gifter sin Elisabeth med borgaren Nils Sjöholm i
Simrishamn 1744 12/12 (77a). Elisabeth, som nu bär efternamnet
Sjöholm, avlider 17
Barn med Olof
Larsson:
Vid tiden för bouppteckningen efter Elisabeth är dottern Anna Chatarina är
ungefär 32 år gammal och tjänar i Blekinge, Christina 22 år gammal och tjänar
i Strahlsund samt sonen Friedrich
Siöholm på
19 de året gammal.(77b)
Det är sannolikt att barnen har tagit efternamnet efter styvfadern.
Oluf Gisselsson Möller,
min morfars farmors farfars far
År 1729 vigdes smeden Oluf Gisselsson Möller (ca 1705- eft
1750) från Gladsax (son till smeden Gisel
Olsson Möller) med pigan Helena (Lena) Catarina Hansdotter i
”Cimbris"(6,44).
Lena dog 1740 (7a) efter att ha fött barnen Thala 1729, Gissel 1732,
Johanna 1735 och Hans 1739.
Thala Möller gifte sig med skomakaren Anders Paradis
i Gladsax och fick sönerna Nils 1761 och Lars 1766.
Gissel (smedgesäll 1752) blev klockare(73a) i
Ingelstorp, halvbror till min morfars farmors farfar, gifte sig 1754 med Lisa
Larsdotter Sandberg och efter hennes död med Anna Andersdotter 1794. Han dog
1801.
"År 1754 den 31:te Julii
blef Gisel Möller förordnadt Till Klockare Wid dessa Ingelstorp och
Walleberga församlingar" (inskription
på ett litet blåmålat skåp som tidigare var placerat i ena tornrummet i
Ingelstorps kyrka. Numera har det gamla 1700-talsskåpet sin plats i ett rum i
Ingelstorps församlingshem där det är mindre utsatt för starka
temperaturväxlingar, skadedjursangrepp och smuts).
Gissels dotter Johanna gifte sig
med inspektor Johan Läck i Rydsgård, Örsjö och senare Johnstorp, Brodda,
Slimminge. Gissels dotter Anna gifte sig med Johan Berlin som var länsman i
Vallösa, Sjörup och hans dotter Christina gifte sig med smeden Glimberg i
Borrby. Gissels fick sönerna Magnus och Lars. Magnus Möller blev präst i
Östra Vemmenhög och Lars Möller var smed i Stiby och vigdes vid Hanna
Nilsdotter och fick döttrarna Lisa och Christina och sonen Åke.
Hans (grovsmedsgesäll 1754, senare mäster och
var ålderman i Simrishamn i trettiotvå år) blev rådman (73b, 73c) och äktade
Elna Catarina Willasdotter 1762 och Dorotea Sofia Davidsson 1795.
Mäster Oluf som sedan 1734 varit bisittare
blev ålderman i smidesämbetet i Simrishamn 1765. Sysslan övertogs senare av
sonen Hans.………………………………………………….
Oluf Gisselson Möller gifte sig för
andra gången i september 1740 med Anna Sofia Verner (73d) och fick
därefter barnen Helena Catarina, Ola, Maja och Greta Christina. Ola
blev min morfars farmors farfar.
Helena
Catarina Olufsdotter gifte sig med smeden Christopher Lundqvist. Maja gifte
sig med en hovslagare Strandberg i Örkened och Greta Christina gifte sig med
tunnbindaren Lars Östergren i Simrishamn.
Lars Sandberg, mf fm fm f och
Kirstina Hansdotter, mf fm fm m
Min mf
fm fm f, klockaren Lars Sandberg i Ingelstorp och Valleberga, var född
1695 i Röddinge (döpt ”In festo Philipi Jacobi" ) och son till klockaren
Nils Olsson Sandby/Sandberg och dennes hustru Anna Olofsdotter
Sandberg (59, 60) Lars dog 8 maj1754
"Ingen klockare har kommit
till Ingelstorp med sådana rekommendationer på fickan som Lars Sandberg. Han
var skickad dit av biskopen och han blev också enhälligt antagen av
församlingarna. Kanske var han en studerad karl, fastän hams namn inte har
kunnat hittas i någon matrikel "
(ur Hilbert Anderssons artikel i
om Klockarna i Ingelstorp och Valleberga i Skånes Hembygdsförbunds Årsbok
1948).
Lars Sandberg tillträdde tjänsten som klockare i Ingelstorp och
Valleberga år 1728. Lars
gifte sig med Elisabeth ( Lisa) Carlsdotter samma år.
Med
Elisabeth hade han två barn:
Smeden
Nils Sandberg i Tryde
Anna
Chatarina, som blev gift med klockaren Askelund i Övraby.
Elisabet
Carlsdotters dödsnotis i Ingelstorp kyrkobok 6 mars 1731 innehåller inga
ytterligare uppgifter.
Lars gifte om sig 28 okt.1731 i Ingelstorp med pigan Kirstina
Hansdotter. Hon var född ca.1710 och dog 28 febr 1785. Hennes bror Ola
Hansson ägde hus i Ingelstorp och hon hade en syster, Bengta Hansdotter i
Ingelstorp (61).
På sin svägerskas vägnar, instämde klockaren
i Ingelstorp, Lars Sandberg, hennes man Per Esbjörnsson för denne övergivit
sin hustru och barn, samt avhänt sig kronorusthållshemmanet nr.36 Ingelstorp
(62).
Lars Sandberg och Kirstina Hansdotter. fick föjande barn:
Elisabeth
( Lisa), f 1732, som blev gift med den efterträdande klockaren Gisel Möller.
Ingerd ( Ingar), f 1734
Olof, f 1737
Dorothea, f 1739
Cicilia, f 1741
Hans Christiern, f 1745
Laurentia, f 1748
, som blev min mf fm fm
Anders, f 1752
Ingressen till bouppteckningen efter Lars Sandberg lyder :
"Åhr 1754 den 22 july infant sig
underskrifne domare på Klåckarens hwid Ingelstorps
församling efterlemnade enkans dygdesamma hustrun Kristina Hansdotters
begiäran att efter hennes åtta dagar för sistlidna ----- afledna man Lars Sandberg förrätta laga
boupteckning och dehlning. Noterades han i första giftet mäd sin dåhwarande
hustru Elisabet Larsdotter haft 2ne barn, en nu närhwarande myndig son Smeden
Nills Sandberg i Tryde, och närhwarande dotteren Ana Catharina gift mäd
klåckaren i Övraby församling hwällärde Askelund som åt hwar sig hwid thetta
tillfället infant......."
(Ingelstads häradsrätt FIIa
1750-1759 sid 41 (med reservation för feltolkning av svårläst skrift)
Ola Persson mm mm ff f
och
Bengta Isaacsdotter,
mm mm ff m
Ola
Persson, född 1713 och bosatt i Bjärröd i Östra Kärrstorp, fick
1753.11.01 med Bengta Isaacsdotter sonen Isak Olsson
n27
Christian Hofverberg, mf ff fm ff och
Ingrid Svedina, mf ff fm ff
Christian Hofverberg, f 24 nov 1657, inskrevs i Ångermanlands nations
matrikel i Uppsala 1675 och som student vid universitetet 16 jan 1676. Han
utnämndes till komminister i Hede 1680 och blev genom sin broder Hans
bemedling anst såsom regementspräst vid generalmajor Gyllenpistols skånska
kavalleriregemente 1685. (90)
”Efter afresan stod han i korrespondens med de norrländska myndigheterna
angående ouppgjorda affärer men afvisade i ampra skrivelser krafven."
Christiern var bl a kyrkoherde i Malmö och slutligen i Vää. Han
begravs 1690.
Fadern
var khden i Berg Joan Sigvardii.
Christian gifte sig 26/3 1682 m Ingrid Svedin, dotter till
khden i Ytterhogdal, Härnösands stift, Andreas Olai Arbroensis.(90)
Ingrid gifte om sig 1690 med khden i Slågarp, Skåne, Sven Karström och blev
änka andra gången 1724 och dog i V. Alstad 1753 i en ålder av 88 år.
Ingrid Svedina/ Ingrid Andersdotter Svedina är nämnt i kyrkoböcker
från Tolånga 1696 och från V. Alstad från 1701.
Barn till Ingrid Svedina i första äktenskapet:
(79)
Sopfia
Anna född 1682
Martha
Christian
Anders (Hofverberg), född
1689 i Vää
n28
Anders Paradis, mf ff fm mf och
Mätta Bertilsdotter Ramberg, mf ff fm mm
Anders Paradis, född 1665 inflyttade till Simrishamn där han erhöll
burskap som skräddare. Efternamnet kan tänkas ha att tagits efter en tidigare
hemort. Det finns minst ett tiotal orter i södra Götaland med namnet Paradis.
Av mantalslängderna för Simrishamn kan utläsas att skräddaren Anders
Paradis dog före 1706 men levde 1698.
Han gifte sig med Mätta Bertilsdotter (1671-1736), dotter till
fjärdingsmannen Bertil Larsson på Stora Ramnakulla.
De fick sonen Nils 1693 och döttrarna Bodela, Cecilia och Anna.(8).
Bodela gifte sig med Anders Hofverberg och Cecilia gifte sig
med Holger Areskoug och Anna gifte sig men Hans Areskoug.
Sonen Nils fick tre söner Anders, Lars och Nils. Anders gifte sig med Thala Möller,
äldsta dottern till Olof Gisselson Möller, min morfars farmors farfars far.
Anders dog den 20 juli 1785 i Gladsax.
Anders och Thala
Möller fick 1761 sonen Lars Paradis som gifte sig med Cecilia Andersdotter.
Lars blev matros.
Han dog 1762 och efterlämnade änkan Elna Bondesdotter och fyra barn. Nils blev bödkare (tunnbindare). Han
dog 1778 och efterlämnade hustrun Ingeborg Margareta Cimmerstrand och fyra
minderåriga barn.
”d: 5
Septembr: hustru Metta Paradis för dess sahl: man Anders Paradis som blef
begrafwen på kyrkio gården, gifwit 8:-"
n29
Gisel Olsson Möller, mf fm ff ff och
mf fm ff fm Chatarina Nilsdotter
Smeden Gisel Olsson
Möller f 1678 i Lilla
Ramnakulla, Ö Vemmerlövs församl. Död 1727. Hans föräldrar var Oluf Swänsson Smid och hustrun Anna som kunde läsa på danska (73)
Ålderman i Simrishamns smedämbete från dess bildande 1712 intill sin
död (74).
Han
kunde läsa på svenska (Katekismilängder för Ö Vemmerlöfs by 1697)
Lärd till smed i Carlscrona under ämbetet därstädes och gifter sig där i tyska
kyrkan med skomakaredottern Chatarina
Nilsdotter fr Ö Vemmerlöf. (73)
Gisels smedja låg där nu Regeringsgatan möter Laxgatan (enl 1750 års karta
tomt 57 och halva 56)
n30
Nils Olsson Sandby, mf fm fm ff och
Anna Olofsdotter mf fm fm fm
Min mf fm fm ff klockaren Nils Olsson
Sandby/Sandberg, född 1667,
tillträdde klockartjänsten i Röddinge och Ramsåsa, Färs härad, år 1689. Hans hustru Anna var enl
uppgift ”datter af præsten Knud Nielsen Schytte til Søndberg i Jylland”,
vilket sannolikt är fel eftersom hennes patronymikon då inte stämmer.
Möjligen kan andra samband finnas.
Han hade med Anna
Olofsdotter följande barn:
1. Carna
(Catarina, Karen), född 1690, bosatt i Ystad 1734 (70)
2. Lars,f 1695 (60), "Välförnäme Laurids
Sandberg, boendes i Skåne, strax vid hans moder" (70)
3.Olaus,
Oluf Nielsen Sandberg, (Magister
Ole Sandberg i Henne prästgård, Vester Horne herred, som efterlämnade änkan
Madame Helene Christine Blaschowis utan barn) Han var präst i Norge och
senare i Danmark. (70)
4.Anders
(Hederlig och Vällärde Anders Sandberg, Degn till ”Vaer och Nebel� socknar uti ”Nore herredt"
vid ”Aarhus" stift) (70)
5.Cecilie,
bosatt i Ystad 1734 (70)
Birte Boström Malm�:
Anna Olofsdt. Sandberg hade
innan giftermålet haft tjänst i Köpenhamn hos en familj, som senare erbjöd
sig att ta hand om och försörja två av hennes söner. Denna familj bör vara
relativt välbeställd och kanske i släkt.(60)
Efter makens död, 23 september 1710i Röddinge, gifte änkan troligen om sig
1724 med en löjtnant vid namn Petter Roth i Ystad. Anna Sandberg dog
1741.
Från Birte Boström, Malmö:
"I Ystad Magistrats protokoll d.8 dec. 1714 finner man uppgiften om hur
klockaränkan ifrån Röddinge, hustru Anna
Sandberg, blivit kallad till
Ystad år 1713 "af åtskilligt förnembdt folck", att där verka som
barnmorska. Magistraten kan dock inte ge Anna något privilegium, då hon ej är
examinerad, men menar ändå att hon framför andra skall betjäna gott folk i
staden (72).
På Ystad rådhusrätt 7 nov. år 1715 inlämnar klockaränkan hustru Anna Sandberg en attest utskriven av "Hr.
Gouvernements Doctoren Roslin", att hon har låtit sig av honom
examinerats (läkaren Roslin i
Malmö är son till den kände konstnären Alexander Roslin). Anna begär nu att
magistraten henne med skriftliga privilegier förse och att hon måtte bliva
befriat för skatter, inkvartering och dylikt. Av staden få njuta fritt hus
och att ej någon annan gör intrång i hennes syssla.
Magistraten och närvarande borgerskapet går med på Annas krav utom fritt hus,
emedan staden icke detsamma äger. De menar också att hon skall skaffa sig en
förståndig och beskedlig hustru som kan vara henne behjälplig" (72).
n31
Hans Andersson, mf fm fm mf och
Elene Nilsdotter, mf fm fm mm (60a)
Hans Andersson, född
1681-12-26 i Ingelstorp gifte sig 1701-06 -12 med Elene Nilsdotter, född ca
1680. Hans var son till Anders
Mattson, född 1653
Barn:
Nils Hansson, född 1701-10-16 i
Ingelstorp
Anders Hansson, född 1702-06-15
i Ingelstorp
Kirstena Hansdotter, född 1704-04-03 i Ingelstorp
Jöns Hansson, född 1705-11-12 i
Ingelstorp
Andra källor (61,62) uppger
ytterligare två barn:
Ola Hansson, husägare i
Ingelstorp
Bengta Hansdotter, gift med Per
Esbjörnsson (se ovan!)
n32
Jöns Siulsson, mf ff fm ff f och
Kristina Hansdotter, mf ff fm ff m
Jöns Siulsson
(Janus Sigvardi), född
ca 1605, Tand, Aspås död Juli 1676, Berg
Docent
vid en skola i Norge. Kaplan i Ragunda 1645 och i Berg 1648, kyrkoherde i
Berg 1650(82)
(Father: Siul
Ollsson f ca 1 Jan 1550 i
Tand, Aspås)
I likhet
med sin svärfar Hans Nielsen
Berg var också Janus Sigvardi misstänkt för samarbete med
norrmännen under kriget 1657-1658. Han hade ett hemman i Torsåsen som han på
Ragunda ting 1669 uppbjöd ”nästom frändom till återlösen"
Från exempelvis Aspås finns en sägen om att en av de första bebyggarna
hette "Sjul i Tann". Namnet Sjul följde sedan i generationer gården
Tand, och en av de mer kända i Jämtlands historia är den i början av
1600-talet födde Jöns Sjulsson. Efter genomgången skola i Trondheim och sedan
universitetet i Köpenhamn, blev han den förste kyrkoherden i Berg med det
latiniserade namnet Janus Sigvardi. Hans söner tog sedan namnet
Hofverberg och "sjul-namnet" har troligen därefter aldrig
förekommit i denna kända prästsläkt.(81)
Kristina Hansdotter
Född 1620 - Ragunda död efter 19
Jan 1691 i Ragunda. Fader: Hans
Nielsen Berg(1575-1666)
Barn:(78, 80, 82)
Margareta Hofverberg (1645-1708)
Salomon Hofverberg (1648 - 1723)
Johannes Hofverberg (1652 -
1728)
Elisabet Hofverberg (1654 - )
Christian Hofverberg (1657 - 1690)
n33
Andreas Olai Arbroensis, mf ff fm fm f
och Margareta Ericsdotter Tollstadia, mf ff fm fm
m
Andreas Olai Arbroensis = Anders Olsson från Arbro, , f. i byn Sveden.
Hans
syster Karin är gift i Söderhamn med gevärssmeden Olof Olofsson Stålhammar
"..kyrkoherde i Hogdals pastorat 1669-81, Arbrå s:n, stud. i Upsala
distingstiden (febr.) 1652, prästv. 1660, anställd som huspred. hos general
Fabian Berndes i Hacksta förs., därefter kapellan i Harg 1666 hos khden Eric
Tollstadius, hvars måg han blef.
I sept. 1668
sökte han emellertid Hogdals pastorat. »Som min svärfar, skrifver han, nu på
alla sidor så högt och hårdt af hans höggrefliga excellens riksamiralen
blifvit tryckt och trängder, att han ingen utväg och medel vet för sig själf,
mycket mindre för mig och min hustro och barn, såge han, att jag blir hjälpt
derifrån och till någon annan lägenhet.» Han ankom hit som khde 9 apr. 1669
och mottog inventarierna, 4 st. kor, 1 kopparkittel och 3 t:r korn.
Trots
Hogdalsbornas tidigare ådagalagda tredska och styfhet mot sina själasörjare
vann han deras synnerliga bevågenhet och synes i själfva verket varit en
utmärkt prästman. Efter att i 12 års tid ensam förestått sitt svårskötta pastorat,
ämnade han sig i början af mars 1681 ner till Upsala för att uppvakta
ärkebiskopen och besökte i förbifarten prosten Sven Watz i Delsbo, af hvilken
han erhöll en rekommendations skrifvelse, dat. 9 mars, men insjuknade där,
fortsatte emellertid resan till Harg till sin svåger, bruksinspektoren Nils
Reetz, hos hvilken han afled 13 mars 1681." (ur Hernösands stifts
herdaminne).
Dotter:
Ingrid Andersdotter Svedina 1665-1753, blev 1681 hustru till
1. Christian Hofverberg
2. khden i Slågarp Sven Karström,
lefde som änka ännu 1728
n34
Bärtil Larsson, mf ff fm mm f
Min morfars farfars farmors mormors far Bärtil
Larsson (164X - 1705)
på gården Stora Ramnakulla (Rafnekulla) i Östra Vemmerlövs socken, Järrestads
härad, dog 1705 i juli månad. Bärtil hade tagit över halvdelen av gården
efter sin bror, tullnären Nils Larsson (1641- 28/5 1704).
Bärtil kan förmodas vara född i Södra
Mellby liksom brodern Nils och han bodde troligen kvar där så sent som 1687.
Han var tidigare fjärdingsman(75) och senare länsman.
I husförhöret från 1697 finns det en Bärtil
Larsson på Stora Ramnakulla
vars hustru heter Margareta. Där omnämns också en son, Rasmus, som kan sin
katekes och som också kan läsa i böcker.(8b) Margareta är möjligen biologisk mor till Bärtils barn vilka antog namnet Ramberg:
Förutom dottern Mätta, som blev min morfars farfars farmors
mormor, hade Bertil dottern Anna (som gifte sig med
regementskommisarien Wikenberg), Johan (senare nämnd som löjtnant Ramberg),
Christer, Rasmus (som nämnts ovan och som blev inspektor och far till Johanna
Ramberg) och ytterligare två barn vars namn ej är kända samt eventuellt även
Håkan. Även han blev löjtnant.(8a).
Bärtils sista hustru,
som alltså blev barnens styvmor, hette Catarina Swartz.
Efter Bertil
Larssons död var Catarina Swartz först gift med klockaren Oluf
Hellenstedt i Valleberga och därefter med smeden Per Persson.
Redan i början av 1600-talet fanns en skattlagd mjölkvarn med hög kapacitet i
Stora Ramnakulla och i Lilla Ramnakulla fanns en frälsekvarn för
papperstillverkning, i båda fallen vattenhjulskvarnar (67).
I början av 1800
upphörde papperstillverkningen (Stora Rafnekulla, med en kvarn, 1/8 mtl 1740
febr. 13, skattebrev på 1/8 mtl).
Bertils äldre broder Nils Larsson, född o. 1641 i Södra Mellby; tullnär vid
lilla tullen i Simrishamn 1683-1697; strandridare vid Ystads sjötull; fick
attest av rådstugurätten i Simrishamn 1694 12/2 ”att här på orten är intet cronans eller
kongl. May:tz Tulhus bygt wardet uthan han sielf sigh huuswarelser moste
åhrl. förskaffa";
1697
10/5 har han godvilligt uppsagt sin tjänst (65). Nils Larsson tjänstgjorde
även som civilbetiente (64)
Nils Larsson jämte hustrun Anna (d 1705) är gravsatta i södra sidan av
Simrishamns kyrka
.Marcus
Rasmusson, betraktande gravstenen över sin farmors farfars farfars mormors
morfars bror Nils Larson.
Texten från Jesaja 26 v 20 i
övre ovalen lyder: GACK BORT MIT FOLK UTUR EN
KAMMAR OCH SLUT DÖRENE IGEN EFTER TIG. FÖRDÖLJ TIG ET LIDET ÖGNABLICK SÅ
LÄNGE WREDEN GÅR ÖFVER.
Den undre ovalen bär texten:
HÄR HVILA I HERRANOM DEN ÄHREBORNA OCH WELACHTADE
MAN NILS LARSON FORDOM TULLARE HER I STADE OCH STRANRIDARE VID YSTADZ SJÖTUL.
BARNFÖDD UTI MELBY SOCKN OCH AFSOMNADE PÅ SIT 63 ÅLDERS ÅR 28 MAY Ao 1704 OCH DIS ÄLSKELIG K. MAKA DEN
ÄHREBORNE OCH DYGDÄLSKANDE MATRONA ANNA RASMI.D BARNFÖD I JYLAN I MARIAGER OC
DÖD I S..(död i Sverige?)
Texten i den yttre kanten av stenen är tagen ur Johannes uppenbarelse 3.5 och
är ännu mera svårläst, men man kan urskilja ..KLEDER.....OCH
JAGH SKAL ICKE.....HANS NAMPN AF LIFSENS BOOK OCH JAGH SKAL WEDERKJENNA HANS NAMPN
FÖR MIN FADER OCH FÖR HANS ENGLAR.
Stenen har flyttats från sin plats i
kyrkgolvet och placerats mot väggen strax till vänster innanför kyrkans
ingång.
Bland noteringar
om Begravningar och böter i Simrishamn 1673, 1683-1721 lämnas följande
uppgifter:
1704 förra
Tulnären sahl: Nils Larsson utj kyrkan widh Södre sijdhan, betalt 20:-
1705 d:
24 Julij. förra Tulnärskan hustru Anna sal. Nils Larss som blef begrafwen i
kyrkan 20:- (66)
Detta och
gravstenens text tyder på att stenen bearbetades efter juli 1705. Den sista
raden innehåller enbart bokstaven S (Sverige ?), vilket kan betyda att
arbetet med stenen avbrutits.
En orgel inrättades i
Simrishamns kyrka 1707 med hjälp av 100 daler ur hans sterbhus. http://www.osterlen.com/slaktforskning/tullnarer.htm
Min morfars farfars farmors mormors farfar och farmor
Föräldrarna till bröderna Bertil Larsson, och Nils Larsson på Stora Ramnakulla
kan eventuellt spåras.
Bröderna Bertil och Nils
Larsson
 
Nordenkarta
från 1645
n35
Oluf Swänsson Smid, mf fm ff ff f
och mf fm ff ff m Anna
Båda
kunde läsa på danska enl katekismilängden för Ö Vemmerlöfs by 1697 (74)
n36
Oluf Nilsson, mf fm fm ff f
och Karna Larsdoter, mf fm fm ff m
Olof
Nilsson, f. omkr.1620-d.1708 i Röddinge, och Karna Larsdotter, f.omkr.
1638-d. 1707 i Röddinge (69) (föräldrar
till klockaren Nils Olsson-Sandby/Sandberg)
n37
Ingar Mickelsdotter, mf fm fm fm m
Ingar Mickelsdotter (
1624-1704), Röddinge, ligger
begravd tillsamman med dottern Anna och svärsonen i klockarens likstod (60).
n38
Anders Matsson, mf fm fm mf f och Kerstene, mf fm
fm mf m (60a)
Anders Matsson, född
1653 i Ingelstorp gifte sig 1678 med Kerstene (?)
Barn:
Nils Andersson född 1679-05-25 i
Ingelstorp
Hans
Andersson, född 1681-12-26 i Ingelstorp
Torckel Andersson, född
1687-12-26 i Ingelstorp
Olof Andersson, född 1689-05-05
i Ingelstorp
n39
Siul Ollsson, mf ff fm ff ff
Siul Ollsson, född i Jan 1550, bonde i Tand,
Aspås. Fader till Janus
Sigvardi
n40
Hans Nielsen Berg, mf ff fm ff mf
och Margareta Larsdotter Blix, mf ff fm ff mm
Hans Nielsen (-1666)
född: 1596. Studerade i Köpenhamn 1618 (108). Uppgiften att han (kallad Janus
Sedlandus) skulle vara född på Själland kan inte styrkas.
Död: 1666 i Berg , kaplan i Oviken-Berg 1619-1633. Präst i Ragunda, men
avsatt från tjänsten för att han under kriget visat norska sympatier(88).
Jämtland hörde till Sverige efter 1645.(87)
Enligt den norske 1700-talshistorikern Gerhard Schøning var Hans Nielsen bror till borgmästaren i Trondheim
Jørgen Gram. Far till bröderna var enligt samma källa Niels Gram.
Andra
källor anger Mads Pedersen Gram i Troen, Norge som fader till Jörgen. Kanske
var Jörgen och Hans halvbröder (gemensam moder?)
Hans Nielsen överlämnade
Orrgården i Oviken till sonen Niels Hansen och köpte gården Gisselgård 1653
av änkan Karin Eriksdotter (102)
Han är också nämnd i samband med en anklagelse för trolldom från två
minderåriga mot en bondkvinna. Han utrönte vilken kvinna som barnen åsyftade.
Vad anklagelsen i decembertinget i Ragunda 1651 mot kvinnan, Dordi
Persdotter, resulterade i är inte känt.
Sverige tillerkändes bl a Jämtland efter 30-åriga krigets slut 1645, vilket
naturligtvis var oacceptabelt från norskdansk synpunkt. Ett led i
försvenskningen var utplacering av svenska präster i de erövrade provinserna.
En av dessa var Olof Rahm som till en början placerades som kaplan under
kyrkoherden Hans Nielsen Berg i Ragunda. Olof Rahm gifte sig med
Hans Nielsens dotter Elisabet (Lisbet).
Efter en kort norskdansk återerövring 1657 tillerkändes Sverige åter Jämtland
efter freden i Roskilde 1658.
Svensken Rahm kunde nu komma åt kyrkoherdetjänsten genom att anmäla sin
63-årige svärfar Hans Nielsen för
samarbete med norrmännen och därigenom få honom avsatt. De sista åtta åren av
sitt liv fram till sin död vid 71 års ålder 1666 bodde Hans Nielsen som inhysing hos sin andra måg (gift
med Kirsten), Janus Sigvardi. (106)
Trots att misstankarna om samarbete med norrmännen mot Janus Sigvardi var starkare fick denne likväl
behålla sin tjänst (96). Ett exempel på att segrarens ”rättskipning" då
som nu är inkonsekvent och slumpartad.
"Hustru till Herr Hans i Ravund, den ene av Niels Grams söner" (89) var
Margareta Larsdotter Blix , född i Undersåker 1575 (Dotter
till Laurits Mogensson och Kirsten Eriksdatter)
Hon hade en dotter, Elen, med Mogens
Hansen (magister Måns), som hon tidigare varit gift med.
Mogens dog
1595 och var då ”sogne-Præst til Domkirken i Throndhiem".
Barn
till Hans Nielsen Gram (80)
Niels
Hanssøn
Jacob Hanssøn
Berit Hansdatter
Kirsten Hansdatter
Lisbet Hansdatter
n41
Oluf Andersson, mf ff fm fm ff
Olof Andersson ca 1577-efter1646, bonde i
Sveden eller Fornby (Forneby?) 1 i Arbr� s:n
1635-46. Fader till Andreas
Olai Arbroensis (1669-81),
Barn:
Karin, gift i Söderhamn med
gevärssmeden Olof Olofsson Stålhammar (92)
Andreas (Andreas Olai Arbroensis)
n42
Eric
Tollstadius, mf ff fm fm mf
Erik Tollstadius (eller Tolfstadius) i Harg (gissning
ca1620 –ca 1690) Tolfta_och_Tollstad
Vad hette hustrun?
Dotter: Margareta
Övriga barn?
n43
Niels Gram, mf ff fm ff mf f
Söner: Jörgen Gram och Hans Nielsen Berg. Inga uppgifter i övrigt
hitinills funna.
Daniae Regni Typum av Janssonius J. 1630
n44
 
Danmark-Norge:
Laurentius Magni, mf ff fm ff mm f
och Kirstin Eriksdotter, mf ff fm ff mm m
Laurentius Magni (Laurids Mogensen =Lars Månsson) föddes
år 1539 i Undersåker församling och var där kyrkoherde under åren 1566 -1611.
Han dog år 1616. Angående Blix-släktens ursprung
Laurentius gifte sig med Kerstin Eriksdotter, dotter till prosten i Jämtland, Erik Andersson (106)
Hon föddes omkring 1540 i Oviken
församling Hon dog år 1621 i Svensta, Undersåker församling.
Hon hade sitt änkesäte i Svensta
under åren 1616-1621.
(Born: 1535 i Oviken Died: 1624
i Svensta, Undersåker)? (78)
Barn: Margareta Larsdotter Blix
Det är anmärkningsvärt att Laurentius Magni var Kh i 45 år i Undersåker
(1566-1611) efter det att hans fader Mogens
Karlsson varit kyrkoherde i
samma församling i 34 år (1532-1566)
(NN Gram, mf ff fm ff mf ff)
Inga
uppgifter hitintills kända.
Spekulationer förekommer om släktskap till Gudbrandsdalsläkten
Gram och därmed till Niels Simonsen Gram. Denne skulle i
så fall kunna vara far till NN
Gram och farfar till Niels Gram och därmed farfars far till Hans Nielsen Berg i Ragunda.
Jag har inte funnit något som styrker
dessa spekulationer och avstår därför från att uppge Niels Simonsen Gram som
ana.
Niels Simonsen Gram (1495-1561) Sognepræst til Gram sogn i närheten av Ribe i
Danmark, barnefødt i Bæk i Nustrup sogn.
Sonen Hans (Johannes) efterträdde honom
som sognepræst. Hans dog 1592 och efterträddes i sin tur av Hans´ son Niels
(107,109).
Söner: Mads,
Hans ....ev flera ?
Ett släktskap mellan Niels Simonsen Gram och den Niels Gram som uppges vara
far till Hans Nielsen Berg är
inte visad och kanske inte ens sannolik.
Skandinavien
enl Egnazio Danti 1565
Skandinavien enl Egnazio Danti 1565
n45
Mogens Karlsson , mf ff fm ff mm ff
och Inga Hansdotter, mf ff fm ff mm fm
Mogens Karlsson (Måns Karlsson?), Herr
Mons, kyrkoherde i Undersåker under åren 1532-1566. föddes år 1502 i
Näs församling. Far: Karl
Laurensson. (Beträffande oklarheter härvidlag
se nedan!)
Mogens dog år 1570 i Undersåker
församling.
Bröderna Jens Karlsson f. 1503 och Olof Karlsson f. 1505 är kända. Båda är
födda i Näs församling (90).
Angående
Blix-släktens ursprung
Mogens gifte sig med Inga Hansdotter, ”Ingrid Hansdotter från
Norrala", år 1538 i Undersåker församling. Inga föddes år 1505 i Norrala
församling (X). Hon dog i Undersåker församling (84).
Inga och Mogens fick följande barn:
Laurentius Magni Blix (1539-1616)
Bengt Magni föddes år 1540 i
Undersåker församling (Z).
Peder Mogensson Blix,
landsskrivare Ångermanland, föddes den 14 maj 1542 i Undersåker församling.
Han dog den 14 augusti 1632 i Styrnäs.(91)
Olof Mogensson Blix, född år
1544 i Undersåker, död år 1593 i Sollefte�.
Laxfogde i Ångermanland, bosatt i Sollefteå.
Simon Mogensson Blix föddes år
1546. i Undersåker församling.
Erik Mogensson Blix föddes år
1548. i Undersåker församling.
Carl Mogensson Blix föddes år 1550 i Undersåker församling.
(Betr oklarheter se diskussion
på anbytarforum Blix)
n46
Erik
Andersson, mf ff fm ff mm mf
Erik
Andersson (1495-1563),
Sognepræst til Oviken; provst i Jämtland, far till Kerstin Eriksdotter (1535-1624)
   
Skandinavien enligt Olavus Magnus 1565
Danmark enl Abraham Ortelius 1570
n47
Karl Laurensson, mf ff fm ff mm ff f (!)
Jag ser ingen anledning att betvivla att
adelsmannen Carl tillnamnet Blix (enl Schöning) är identisk med den adelsman
i ”Jemteland" som nämnts som Carl
Klingaasen (enl Borch och Tönder) och att Karl Laurensson i Kloxåsen är just
denna person
Att herr Mons skriver sig själv ( bl a 1537) som Karlsson (Bygdén) och det
faktum att han (enl Undersåkers kyrkböcker) var född i ”Klaxåhsen i Nääs
sochn" pekar också på att han är Karl Laurensons son. Att Mons Karlssons
barn använder tillnamnet Blix pekar i samma riktning.
Det
finns dock oklarheter och det måste understrykas att resonemanget är ifrågasatt.
Se diskussion på anbytarforum Blix
Karl
Laurensson född omkr 1465
Kluxås, Odal församling, död 1538 Undersåker församling.(84,99b), son till Laurens Sveinsson och Margrete
Joansdotter
Karl Laurensson har bl a omnämnts i handlingar
från åren 1513-1538.(99b)
Brodern Laurens Laurensson är
bosatt på Åsan
(Ev hustru : xxx f ca 1480 - i Kluxås, Jämtland.
Tveksamt!)
OBS! Uppgiften (Sollied) om
hustruns härkomst från Blix är osäker.
Karl hade följande barn:
Mogens (Magnus ?) Karlsson (vanligen kallad Herr Mons)
född år 1502. Han dog år 1570.
Jens (Jon?)Karlsson född år 1503 . Han blir präst liksom brodern Mogens.
Olof Karlsson föddes år 1505 i Klocksåsen, Näs socken
och dessutom minst två döttrar
(97)
Mogens (Herr Mons) och Jens
ifrågasättes av en del forskare som söner till Karl.
Diskussion om detta finns bl a på Rötters Anbytarforum under rubriken Blix
Karl, eller eventuellt hans
hustru, uppges i flera sammanhang vara ättling till en Magnus Blix som på
1300-talet hade drottning Margaretas förtroende.
I en krönika, Näsbygden år 2000, uppger Kristina Hansson att gården Kluxåsen
är den gård som idag kallas ”Roberts" och som ligger mitt emot skolan i
Åsan och har beteckningen Åsan 2:5.
n48
Anders Ketilsson, mf ff
fm ff mm mf f Osäkert!(99b)
Anders hade
sönerna Erik och Jens. Sonen Erik Andersson är känd som landsprosten i Oviken, Jämtlands
reformator
Europakarta
1513
Orbis Typus Universalis av Martin Waldseemuller
n49
Laurens Sveinsson, mf ff fm ff mm ff ff och
Margrete Joansdotter(99b)
Laurens Sveinsson, född omkr 1435, död 1516, son till Svein i Toresås
Hans
hustru Margrete var dotter till Joan Sigurdsson
Lauren Sveinsson hade 4
söner, Svein, Laurens, Karl och Jon och fem döttrar, Ingeborg,
Lucia, Margrete (Margit), Katharina och Sigrid.
Laurens tillhörde den
jämtländska adeln, var ägare till flera gårdar och var en av Jämtlands
största skinnhandlare. På sin gård Kloxåsen bodde han i ca 50 år. Han köpte
gården Berge 1514
Hans köp av gården Hovdsjö i Revsund blev stadfäst genom brev från Christian
II den 16 juni 1517.(DN III 1075)
n50
Svein
Laurensson, mf ff fm ff mm ff ff f och
Margareta Pedersdotter, mf ff fm ff mm ff ff m (99b)
Väpnaren Svein
Laurensson, Vadstena tillhörde
den svenska lågadeln och är troligen identisk med "Svein i Toresås"
eller "Sven i Östnår". Hans hustru Margareta
Pedersdotter(Roos) av Ervalla kom
på fädernet från en av Norges förnämsta släkter (Släkt och Hävd 2 1986)
n51
Joan Sigurdsson, mf ff fm ff mm ff fm f
Joan Sigurdsson utställer
1465 ett gåvobrev till sin dotter Margrete och hennes make Lauren Sveinsson där han till dem avstår halva
sin egendom i jordagods och pengar
Barn: Margrete och Vigar (dör som barn före
1465) och ytterligare en dotter som dör före 1510
Skandinavien och de danska öarna enl
Ptolemaios Geographia i edition fr1467
n52
Sigurd Joansson, mf ff fm ff mm ff fm ff
Sigurd köpte gården
Kloxåsen 1428. Han var son till Joan
Pedersen i Sanne. Sigurd
dog före 1447. (Bull sid 84, DN III 795)
Han hade
förutom sonen Joan en son, Halvard och döttrarna
Sigrid och Gudlaug
n53
Joan Pedersson, mf ff fm ff mm ff fm ff f
Joan
Pedersson, bonde, född 1344 i Sanne, Hackås, död 1406, hade
även bröderna, Önd, Eyvind, Rane och Karl. Joan beseglar brodern Karls köp av
gården Solkastadha 1394 (99c)
Skancke
n54
Peder Nilsson, mf ff fm
ff mm ff fm ff ff
Peder
Nilsson Skancke, född 1325 på Frösön, död i Hov, Hackås. Peder levde 1410.
Han var son till Nils Hallsteinsson och Kristina
Halvardsdotter.
Peder hade sönerna
Önd, Joan, Eyvind, Rane och Karl.
Maka: Elin
Ranesdotter, född i Tönsberg, Norge, död
1430 i Hov, Hackås, dotter till Rane Eyvindsson,
född 1320, död i Tönsberg och Åse Salomonsdotter, född omkr 1320 i Norge, död i Tönsberg
n55
Nils Halsteinsson, mf ff fm ff mm ff fm ff ff och
Kristina Halvardsdotter
Nils Halsteinsson Skancke, född omkr 1300 i Norge, död 1355 i Mjälle
på Frösön
Maka: Kristina
Halvardsdotter Smör, född före 1347, död i Östnår, dotter till lagman
Halvard Ogmundsson Smör, född före 1347, död i Östsnår och NN Ölvesdotter född i Hackås död i Östnår, Hackås.
n56
Halstein Torleifsson, mf ff fm ff mm ff fm ff ff f
Halstein Torleifsson, riddare, norskt riksråd, Jämtlands syssloman. född 1272 på Isle of Man, död 1345 i
Egge, Trondheim, Norge, son till Torleif
Haraldsson och prinsessan Magnhild Haraldsdotter av Isle of Man.
Maka: Sigrid Håkonsdotter,
född 1280 i Ringerike, död 1363 i Egge, dotter till Håkan Ogmundsson Bolt, född 1260 i Viken,
Ringerike.
Hallsten hade sönerna
Johan, Nils och Thord i Almholte.
http://www.espell.se/saga/p0ed632c4.html
http://members.fortunecity.com/fairhair/gen_anor/3576.htm
n57
Halvard Ogmundsson, mf ff fm ff mm ff fm ff fm f
Halvard Ogmundsson Smör, född
före 1347, död i Östsnår. Gården kallades Fridzstadum. Halvard var lagman och ägare till Östnål och
Våle och fader till Kristina, som blev hustru till Nils Halsteinsson Skancke
Halvards hustru var NN Ölvesdotter född i Hackås död i Östnår, Hackås.
n58
Torleif Haraldsson, mf ff fm ff mm ff fm ff ff ff
Torleif Haraldsson, prins av Norge, född 1228 på Isle of Man, död 1290
på Isle of Man, son till kung Harald
II av Isle of Man, född
1207 på Isle of Man och död 1287 på Isle of Man
Torleif var gift med
prinsessan Magnhild
(Maud) Olofsdotter, född 1228 på Isle of Man, död 1295 i Norge.
Vid freden i Perth 1266 tillföll Isle of Man Alexander III av Skottland.
Prinsessan Magnild och
sonen Hallsten lämnade ön efter 1275 och flyttade
till Norge.
Texten i slingan," QUOCUMQUE JECTERIS STABIT", betyder "står upp
hur än du kastar den"
n59
Olof II ”den Svarte", mf ff fm ff mm
ff fm ff ff ff f
Olof II ”den Svarte", King of Man, född 1174 på Isle of Man, död
1237.05.21 på Isle of Man. Fader till Magnhild Olofsdotter i det andra äktenskapet.
Maka 1:
Lowon of Kentire
Maka 2: Christina av Ross,
född omkr 1200 i Skottland, död efter 1230 på Isle of Man, dotter till Sir Fergahrd MacInsargent of Ross, Knight och first
Earl of Ross, född omkr 1170 i Skottland död 1252 at Castle of Delney,
Skottland.
Världskarta från 1154 Tabula Rogeriana
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
I fortsättningen anges endast
personuppgifter för anor äldre än mf ff fm ff
mm ff fm ff ff ff f
Esters släktträd kan användas för härledning
av släktskapet
n60
Gudröd
II Olofsson
Gudröd
II Olofsson, född
1141 på Isle of Man.
Maka:
Fiona MacLoughlin, dotter
till Martough MacLoughlin
n61
Ingbjörg
Håkansdotter
Ingbjörg
Håkansdotter, född
1099 på Orkney i Skottland
Make:
Olaf ”the Dwarf" Haraldsson, född 1097 i Dublin, Irland, död
1153.06.29 på Isle of Man. Han var son till Harald II Gudrödsson, född på Isle of Man, död 1113 i
Dublin.
n62
Håkan
Paulsson
Håkan Paulsson, jarl av Orkney.
Maka: Helga Maddansdotter av Skottland, dotter till Moddan Dalr, född
i Katenes, Skottland, död 1040 i Thurso och prinsessan ”Hundidotter" av Skottland
n63
Paul I
Torfinnsson
Paul I
Torfinnsson av Orkney, jarl,
född omkr 1045, död omkr 1103 i Bergen.
Maka:
Ragnhild Håkonsdotter, dotter till Håkon
Ivarsson, jarl och prinsessan
av Norge, Ragnhild
Magnusdotter.
n64
Ingeborg
”Jarls moder" Finnesdotter
Ingeborg ”Jarls moder"
Finnesdotter, född 1032, död i Orney, Skottland.
Make:
Thorfinn II ”den Svarte" av Caithness, Jarl av Orkney, född 1009, död
1064 i Birsa, Mainland, Skottland. Han var son till Sigurd I ”den Digre" Lödvinsson , Earl av Orkney, född omkr 994, död
1014.04.23 i Clontarf, Irland och Bethoc
”Olith” MacAlpine, prinsessa av Skottland, född 982 i Skottland.
n65
Bergljot
Halvdansdotter
Make: Finn
Arnesson av Austratt, jarl av Halland, död 1062, son till länderman Arne Ammondsson, född omkr 950, död
1024 och Thora Torstensdotter,
född 960
n66
Halvdan
”Stein" Sigurdsson
Halvdan ”Stein" Sigurdsson,
född omkr 995 i Ringerike
n67
Sigurd
”Syr" Halvdansson.
Sigurd ”Syr" Halvdansson,
vikingahövding, född omkr 970, död omkr 1020 i Norge. Han är nämnd bl a i ett
sammanhang tillsamman med Olav den helige (130) navigerade med hjälp av en
"solsten" (troligen ett slags kompass)
Hustru: Aasa Gudbrandsdatter av Opland, född i Gårdarike, död
1045 i Norge. Hon var dotter till Gudbrand
Kula, född i Vik, Kvam och Gunhild
Thorsdotter.
Barn: 1. Halvdan
av Stein 2. Harald III ”Hårdråde
n68
Halvdan
”Grå” Sigurdasson
Halvdan ”Grå” Sigurdasson av Ringerike, född i Rise, död 1018
i Hadafylke.
Hustru: N N
Nieridsdotter
n69
Sigurd
”Hrise" Haraldsson
Sigurd ”Hrise" Haraldsson av Hadafylke född omkr 888, död 960
i Norge
n70
Harald ”Hårfager" Halvdansson
Harald_"Hårfager"_Halvdansson, kung
av Norge. Hustru 1:
Snefrid Svasedotter som fick
sonen Sigurd ”Hrise" av född Hadafylke. Snefrid, omkr 830 i finska Lappland,
var dotter till samehövdingen Svase
Hustru 2:
Svanhild Eisteinsdotter, född 850 i Möre, som fick sonen Olof Geirstadalf i
Viken
Hustrur
3 m fl
....och frillor
n71
Halvdan
”den Svarte" Gudrödsson
Halvdan ”den Svarte"
Gudrödsson, född omkr 820 i Vestfold, Norge, död 860 i Stein, Ringerike,
Norge
1
Ragnhild
Sigurdsdotter
Ragnhild Sigurdsdotter, född i
Ringerike, Norge
Make: Halvdan ”den
Svarte", son till Gudröd Halvdansson av Vestfold och Alvhild, född i
Alvhem i Norge
n73
Thorny
Haraldsdotter
Thorny Haraldsdotter, född 825 i
Danmark, död i Ringerike, Norge
Make: kungen
i Ringerike, Sigurd Helgisson Hjort, son till Helgi ”den Kloke"
Fridleifsson, född omkr 796 i Akershus och Anslaug Sigurdsdotter, född omkr
800 i Norge
n751
Harald
”Klack" Halvdansson
Harald ”Klack" Halvdansson
av Jutland, född omkr 800 i Norge, död 844 i Walcheren, Nederländerna
n76
Halvdan
Haraldsson
Halvdan Haraldsson, född 775 i
Norge, död 810 i Walcheren, Nederländerna
n77
Harald
II Eystensson
Harald II Eystensson av Haitabu,
född 746 i Vestfold, drunknad 804 i Irländska sjön
Hustru: Irmhild von Engern, född 745 i
Rugen, dotter till Warnechin von Engern och Kunhilde von Rugen
n78
Eysten ”Fjärt" Halvdansson
Eysten ”Fjärt" Halvdansson. Född 702 i Raumeriket, död 755 på
Yersöy, Vestfold i Norge.
Hustru: Hild Eriksdotter, död 760
i Vestfold, dotter till kung Erik
Agnarsson av Vestfold.
Barn: Geva Eysteinsdotter, Halvdan
”den Milde" Eysteinsson och Harald
II
n79
Halvdan
”Vitben" Olofsson
Halvdan ”Vitben" Olofsson, viking, född i Raumerike i Norge,
död i Toten, Oppland.
Hustru:Åsa
Eysteinsdotter Hon var dotter
till Eystein ”den Onde"av
Oppland och Hedmark som var kung i Raumariket och Solvieg Halvdansdotter.
n80
Olof
Trätälja Ingjarsson
Olof Trätälja Ingjarsson, kung av Värmland. En av de yngsta av
Ynglingaätten som offrade människor. Han blev själv offrad och blotades vid
Vänern vid Skaraborg 690. Hans hustru var Solvieg Haraldsdotter av Soleyar,
Dotter till Harald ”Guldtand" av Soleyar. Hon var född på Solör och dog
695
Ingjald Illråde
Ingjald Illråde, kung i Uppsala. Brändes inne på
Räning, Vanså i Södermanland efter 650.
Hustru:Gauthild
Algutsdotter av Götaland. Hon
var dotter till Algut
Gautreksson
n81
Bröt-Anund
Ingvarsson
Bröt-Anund Ingvarsson av Svitjod. Begravdes vid ett
jordskred vid Himmenfjället 640.
n82
Ingvar
Östensson
Ingvar Östensson Stupar omkr 620 vid Sten i Estland.
Offras och lägges i hög i Adalsyssla.
n83
Östen
Adilsson
Östen Adilsson kung i Uppsala, Blev innebränd i
Loflund 590.
n84
Adils
”Den mäktige" Ottarsson
Adils
”Den mäktige" Ottarsson, kung i Uppsala, dog efter fall från hästen vid
blotfest 575. Lagd i hög i Uppsala.
Maka:Yrsi Helgi Olufsdotter,
född 565 i Danmark. Hon blev efter strid bortrövad av Helge några år och fick
med honom sonen Rolf Krake som blev kung i Lider. Först då Rolf var tre år
fick Yrsi veta att hon var dotter till drottning Helga och kung Oluf
i Lider. Osäkert!
Västerländsk
tideräkning började först tillämpas (av munken Dionysus Exiguus) år 532
baserat på Kristi födelse som utgångspunkt, vilket innebär att alla tidigare
årtal är framräknade ur intervall mellan tidigare händelser. Eftersom man
före 532 inte kände till denna tideräkning var alla skriftliga källor före
detta årtal ursprungligen odaterade.
En
global naturkatastrof
,”fimbulvinter”,
inträffade år 536 och följdes av en tioårsperiod av låg temperatur och därav
beroende missväxt och pestepidemier, kraftig befolkningsminskning, kulturell
stagnation eller tillbakagång.
n85
Ottar ”Vendelkråka" Egilsson
Ottar ”Vendelkråka"
Egilsson, dödad 525 i strid mot en här som leddes av den danske kung Frodes
jarlar Vött och Faste. Han påstås vara lagd i hög i Vendelsyssel i norra
Jylland. Ottar omtalas både i Beowulfkvädet och av Snorre
1
Egil Aunsson
Egil Aunsson, kung i Svitjod.
Egil fick hjälp av den danske konungen Frode att besegra Tunnadolg. Egil blev
dödad 515 av en tjur.:
Han är lagd i hög i Uppsala.
n87
Aun Germundsson ....?
Osäkert! Inga kända fakta.
------
Äldre
anors personbeskrivningar kan nås via Esters släktträd (eller Esters
släktträd (Excelfil))
Skriv gärna i gästboken och lämna synpunkter på
sidans innehåll
|