APPENDIX

KOMPLETTERANDE DELAR AV SLÄKTKRÖNIKAN

Genealogilänkar:

Introduktion  Genealogi  Släktträd

Folkes krönika  Folkes släktträd

Esters krönika  Esters släktträd

Ättlingar till Jöns Sjöholm

Rasmus Feuk /Johanna Persdtr

Rasmus Feuks övriga ättlingar

Ättlingar till Rasmus Broberg

Appendix  Namn   Källor

Excelfiler:

Esters släktträd   Folke&Ester

Mattias Lundqvists ättlingar

 

Ostrukturerat material och några overifierade spekulationer

(Flertalet personuppg betr Rasmus Feuks avkomlingar enligt Anita Nilsson, Klagshamn)

 

Interna länkar:

 Mathilda Carolina    Helge Feuk    Andra Feukar    Bröderna fr Mellby    Hofverberg    Börringe    Tollstadius    Blixsläkten     Gramsläkten

 

Återgivande av text utan tillstånd eller utan att källan avgives skall beivras

Lag (1960:729) om upphovsrätt

Det är däremot fullt tillåtet att länka till dessa sidor

Andra länkar:

Limhamn

Limhamnsminnen

1900-tal

Rim

Violiner

Hälsosidan  Baksidan

Klimatstörningar

Bloggar Flyttade bloggar

Tester  Twitter

Almanackan

Uppdatering

 

 

Mathilda Carolina Persdotter

 n1

Mathilda Carolina föddes 1877.11.24 som Pehr Rasmussons yngsta barn. Hon bodde hemma på Hindstorp även efter att modern avlidit 1914 då systern Anna Augusta och hennes man övertog gården. Hon flyttade 1920.

 

Nils Helge

 n2

Mathilda födde 1905 en son utom äktenskapet och enligt kyrkböckerna var både fader och moder okända. Modern är okänd även enligt barnmorskejournalen.

Mathilda var då inneboende hos lokomotiveldare Axel Persson Petrén och änkan Hilda Maria Danielsson.

Det ansågs tydligen angeläget att dölja Mathildas identitet. Hennes födelsedata i dopboken är felaktiga (avsiktligt?). Hennes syster Anna Göransson var fadder.

(Ovanstående enl uppgift fr Anita Nilsson, Klagshamn)

Barnet döptes av kyrkoadjunkt Sjöholm i S:t Pauli i Malmö och fick namnen Nils Helge.

Josef Sjöholm, 1866- 1938. Fil kand i Lund 1889, prästvigd 1897. Docent vid Lunds universitet 1898, tf professor 1907-08 och teologie doktor 1912. Kyrkoadjunkt i S:t Pauli, Malmö 1898-1905, kyrkoherde i S:t Olai, Norrköping från 1908.

 

Hemlighetsmakeriet kring födelsen är inte svår att förstå med hänsyn till den tidens syn på den ogifta modern och behöver inte betyda att Mathilda saknade känslor för sitt barn. Det dröjde några månader innan Helge flyttades över till Rasmus Feuk och det är troligt att Mathilda under denna tid ammade sitt barn.

Enligt en lag från 1700-talet hade modern rätt att vara okänd. Lagen gällde fram till 1917.

Kvinnan kunde hållas osynlig under havandeskapet och föda sitt barn i lönndom. Om allt sköttes på ett skickligt sätt så skulle ingen utomstående behöva få reda på att kvinnan fött ett oäkta barn. Naturligtvis var det nästan omöjligt att hålla de närmast anhöriga utanför.

Mathildas val av förnamnen Nils Helge kan möjligen ge antydan om faderns identitet. Barnen får ju ofta namn från faderns eller moderns släkt eller bekantskapskrets. Om Mathildas avsikt vore att överge barnet hade hon troligen nöjt sig med ett (inte två!) slentrianmässigt valt förnamn, t ex namnsdagen för födseln. Att ge sina barn namn efter namnsdag för födelsen kan förefalla fantasilöst men det är inte ovanligt.

Varken Nils eller Helge har namnsdag i juli.

Före 1901 fanns inte Helge som namnsdag i den svenska almanackan, men därefter har Helge namnsdag den 30 september. Någon annan Helge har inte hitintills påträffats i släkten (eller släktens bekantskapskrets) på Mathildas tid eller dessförinnan

Före 1901 hade Nils namnsdag den 6 december men efter 1901 bär den 8 oktober namnet.

Mathilda hade tydligen valt namnen Nils Helge utan att titta i almanackan. Den man som Mathilda senare gifte sig med hade förnamnet Nils.

Hon flyttade 1920 till Bosarp och Skär Nr 1 som var ett 5/16-dels utsocknesfrälse och fattiggård under Trollenäs.

Mathilda gifte sig 1924.03.26 med föreståndaren för fattiggården, Nils Persson, född 1862.09.04 i Bosarp. Nils var änkeman och hade fem barn födda 1893, 1896, 1897, 1900 och 1902.

Mathilda och Nils flyttade tillsammans med Nils yngste, sonen Per, till Lyby dagen efter giftermålet.

Under ett par år hade de också två fosterbarn. De flyttade till Hurva 1932 och blev bofasta där under återstoden av sina liv. Nils avled 1940.09.20 och Mathilda 1967.01.05.

Mathilda var sannerligen inte någon fattig flicka. Hon förfogade över ett kapital på 12000 kr då hon gick in i äktenskapet med Nils Persson 1924. Detta var ett avsevärt belopp på denna tid.

Redan 1930, sex år efter ingånget äktenskap, tecknades ett inbördes testamente där det framgick att Mathildas hela enskilda kapital och dessutom hälften av giftorättsgodset efter den efterlevandes frånfälle skulle tillfalla Mathildas son, Nils Helge Persson (senare Feuk)

Mathilda hade alltså sonen i sina tankar.

Mathildas linje utslocknade med sonsonen Lars-Erik som dog ogift, barnlös (och sjuklig?) endast 37 år gammal 1987.

Fattiggårdsföreståndaren Nils Persson äldste son Oscar Persson hade en sonson med namnet Bertil Sjöholm boende i Eskilstuna (enligt bouppteckningshandling)

Jag har varit i kontakt med Bertil Sjöholm i Eskilstuna, som säger sig inte veta något om Helge Feuk. Bertil är inte heller särskilt intresserad.

 

Mathildas Barn

Nils Helge föddes 1905.07.04 i S:t Pauli församling i Malmö.

Text i dopbok:

Oä son af okänd moder. Moder född 1877.06.27. Bosatt i kv Ripan II b. Döpt 1905.07.12 av kyrkoadjunkt Sjöholm.

Faddrar: Hustru Anna Göransson från Börringe och Enka Hilda Petrén å Ripan II b.

Helge blev lantbrukare på Linero utanför Lund och gifte sig 1947.06.21 med Anna Linnéa Andersson, född 1914.01.24. Han avled 1976.06.28 och var då bosatt på Ljungvägen 24 i Dalby

 

Mathildas Barnbarn

 

Lars-Erik, född 1950, dog ogift, barnlös (och sjuklig?) endast 37 år gammal 1987.

Han vårdades på Länsjukhemmet i Lund vid faderns död 1976

 

Lantbrukaren Helge Feuk, son till Mathilda Carolina Persdotter

 

Helge var bara några månader när han flyttades som fosterson till Rasmus Feuk på Limhamn.

Rasmus var då 57 år och hustrun Elina var 60 år. De var väletablerade och hade inga gemensamma barn men Rasmus söner i tidigare äktenskap den då 25-årige Erik Alfred och den 15-årige Samuel bodde hemma. Kanske hörde också Elinas dotter Anna Maria Sonesson till hushållet.

1914.08.26 flyttade Nils Helge till Hindstorp. -Mathildas moder Anna hade då dött några månader tidigare (Anna Pehrsdotter-Rasmusson hade kanske ett visst inflytande på händelserna). Helge bodde alltså ca sex år under samma tak som sin mor Mathilda som ju inte flyttade därifrån förrän 1920.

Kanske införlivades Helge i Mathildas nya familj då hon gifte sig 1924 med fattiggårdsföreståndaren Nils Persson.

Det var kanske inte ovanligt (gissning!) att fosterbarn antog fosterföräldrarnas efternamn. Så länge Helge bodde hos makarna Feuk blev han kallad Helge Feuk. När han bodde hos Perssons blev han kallad Helge Persson vilket framgår av senare bouppteckningsprotokoll och detta kan tyda på att han i ungdomsåren ansågs tillhöra Nils Perssons familj.

Inte förrän vid ett inbördes testamente av 18 september 1930 står den då 25-årige Helge skriven som son till Mathilda Carolina.

Nils Persson och Mathilda hade redan 1930 i ett gemensamt testamente förordnat Helge som förmånstagare till hela Mathildas enskilda egendom jämte halva giftorättsgodset vilket tyder på att Nils Persson jämställde Helge med sina barn i första giftet.

Vid bouppteckningen efter Mathilda fick Helge fullmakt både av Nils Perssons barnbarn och de ännu levande tre barnen i Nils tidigare äktenskap att företräda dem, vilket tyder på deras förtroende för Helge.

I vuxen ålder antog han åter namnet Feuk..

Helge gifte sig 1947.06.21 med Anna Linnéa Andersson, född 1914.01.24. Han avled 1976.06.28 och var då bosatt på Ljungvägen 24 i Dalby. Deras son, Lars-Erik, född 1950, avled 1987.

 

Betr Rasmus Feuk och Helge

 

Det var ganska naturligt om någon anhörig tog hand om Helge om den då 28-åriga Mathilda inte ville, inte kunde eller kanske inte fick lov. Kanske låg Rasmus och Elina bäst till för uppgiften. Fouktarna och Griparna hade husen fulla och lika illa var det på Hindstorp.

Ett tiotal år senare, då Rasmus hade gift sig med Jenny Hedenkrona, tog familjen till sig Jennys dotterdotter Rakel Ingeborg Skans som hade reumatisk feber. Kanske tog Rasmus hand om den 28–åriga halvsystern Mathildas barn Helge av liknande skäl.

Ett annat tecken på Rasmus oegennytta var att han testamenterade 1000 kr (ett stort belopp på den tiden) till Anna Maria Sonesson som var dotter till Elina.

Men i vissa avseende framstår Rasmus i mindre gynnsam dager.

Han tog troligen inte sitt ansvar då han som 26 åring gjort Johanna Persdotter med barn.

Då han fyra år senare gick in i sitt första äktenskap var bruden gravid i tredje månaden. Men att bruden blev gravid före vigseln var kanske inte ovanligare då än vad som är fallet i våra dagar. En normal företeelse.

Att han gifte sig fyra gånger är heller inte särskilt uppseendeväckande eftersom han blev änkling tre gånger. Mera anmärkningsvärt är att han var redo att gifta om sig endast några månader efter den tredje hustruns död 1915, men även detta kan ha sina förklaringar.

Men det är ju också möjligt att Rasmus var en sk ”fruntimmerskarl”. Att religionen har en central plats i det privata (om det nu var så) behöver inte utesluta ”köttets lust”.

Ett möjligt scenario är följande:

OBS! Enbart spekulationer. Andra förklaringar möjliga.

Fattiggårdsföreståndaren Nils Persson, som är 15 år äldre än Mathilda och som redan har fem barn i sitt äktenskap, gör familjeflickan Mathilda med barn. (OBS! ren gissning!).

Detta är skandal ! Alla är upprörda, kanske i synnerhet Mathildas mor. Mathilda isoleras och förlossningen sker i det fördolda och barnet skall lämnas bort. Mathilda väljer namnen Nils Helge (Nils efter fadern?).

Rasmus och Elina, som befinner sig på betryggande avstånd från Hindstorp, tar hand om Helge som nu börjar kallas Helge Feuk.

Sålänge Mathildas mamma lever kan inte Mathilda återförenas med sitt barn, men så snart Anna Rasmusson dött 1914 flyttar Helge tillbaka hem till sin mamma på Hindstorp.

Nils Persson är nu änkling och 1920 börjar åter Mathilda och Nils kunna närma sig varandra och gifter sig 1924.

Nils yngste son Per bor fortfarande hos fadern men de äldre syskonen har flyttat. Den nu 19-årige Helge bor tidvis hos sina återförenade föräldrar Mathilda och Nils och sin halvbror. Han kallas nu Helge Persson.

Något som talar emot detta scenario är att Helge i olika sammanhang omnämnes som Mathilda Carolinas son (inte som Mathildas och Nils son).

En annan möjlighet är att Helge verkligen är en Feuk. Det finns flera Feukar i Börringe med omnejd vid denna tid. Att Rasmus som tog hand om honom också hette Feuk behöver inte betyda att Helge hade namnet efter honom.

Vem är fader till Nils Helge Feuk född 1905.07.04 i S:t Pauli församling i Malmö?

 

 

Andra Feukar i Börringe

 n3

Lars Feuk, med författarpseudonymen ”Larifari”, var kyrkoherde i Börringe i mitten av 1800-talet.

Lars Feuk och hans hustru Anna Cedergren avled båda den 14/8 1907, dagen före sonens, major Gustav Georg Feuks 66 åriga födelsedag. Föräldrarna blev 94 respektive 87 år gamla.

Majoren begick självmord 14 dagar därefter. Gustav Georg blev major vid armén 1893 och var kamrerare vid Ståthållareämbetet vid Ulriksdals och Haga slott 1894 då han tog avsked fråm armén.

Min farfars far, dragonen Rasmus Feuk föddes på gården Hindstorp i Börringe som farfars farfar Per Rasmusson tagit över efter Rasmus Larsson som kom från Hästhagen

På Hästhagen i Börringe där min farfars farfars far, Rasmus Larsson föddes, bodde även min farfars farfars farfar Lars Rasmusson och dessförinnan min farfars farfars farfars far Rasmus Persson Broberg. Den siste som bebodde Hästhagen var dragonen Anders Feuk Han avled 1945. Gården revs samma år.

Anders Feuk. Dragon. Född 30/12 1861 i Sjörup (M). Återfinns i GMR 1883 Skånska Dragonregementet. död 11/9 1945. Hustru Maria Nilsson 2/11 1858-12/6 1900. Ligger begravd på Börringe kyrkogård. Gravstenen ligger bland andra deponerade stenar från återtagna gravplatser. Siste brukaren av Hästhagen.

 

En annan Anders Feuk var en arbetare, född omkring 1868 i Sverige. Han emigrerade 6/4 1892 till Ogaltala, Nebraska, USA. Återfinns på www.dansk udvand.arkiv. Här står: Feuk, Anders, Arbejder, 24 år, till: Ogaltala, Nebr. Kontrakt: 2454, 6/4 1892, Född i Sverige, till USA, IDkod: I9192F0715. (uppgifter fr Nicklas Herzmans hemsida om Släkten Feuk på Internet)

Möjligen rör det sig i båda fallen om samma person där i andra fallet felaktig födelsetid och ålder angivits (24 år i stället för 31 år). Han skulle i så fall återvänt till Sverige? (Obs! ren gissning!)

 

Det enda, förutom namnet Feuk, som skulle kunna tyda på släktskap med Rasmus Feuk är sambandet med Hästhagen där Rasmus farfar Lars Rasmusson var född.

Johan Andersson Feuk f 1886 i Börringe var son till Anders på Hästhagen.

Att dragoner och andra antog namnet Feuk mottags kanske med blandade känslor av medlemmarna av släkten som stammade från guldsmeden Hans Föck i Åhus på 1500-talet. (Feuk , kortform av Feuchius , latiniserad form av Föck).

Att två dragoner, Rasmus och Anders, från samma ort, Börringe, vid samma regemente, Skånska Dragonregementet, under samma tid får anta namnet Feuk är också förvånande. Båda har också anknytning till gården Hästhagen.

 

En plausibel möjlighet är följande:

(obs ej styrkt!)

Jöns Larsson tog över Hästhagen efter faderns, Lars Rasmussons, död (enligt Michael Fagerström i Svedala)

Eftersom den siste brukaren av Hästhagen, Anders Feuk, hade en hustru (död 1900) med namnet Maria Nilsson (enligt gravsten) var Anders efternamn kanske Nilsson innan han tog namnet Feuk).

Två av de sista brukarna av Hästhagen är då:

Jöns Larsson (Rasmus Larssons bror) 1771 --1846. På Hästhagen fram till 1820

 

Anders (Nilsson?) Feuk 1861- 1945 ( son : Johan Andersson Feuk f 1886 ?)

 

Slutligen blir det ännu mera mystiskt då Rasmus Feuks halvsyster Mathilda Carolina föder en son som heter Nils Helge Feuk. Mathilda Carolina gifter sig 1924 då hon är 47 år gammal med den 62 årige fattiggårdsföreståndaren, änkemannen Nils Persson.

Det fanns åtminstone två soldater Per Feuk i området, födda 1806 resp 1830 och en inspektor Olof Feuk som dog 1838.

 n6

Börringe © 2007

Bartolomaeus Mikkelsen på Limhamnsgården och fogden Rasmus Andersen på Börringe kungsgård konspirerade mot svenskarna efter Roskildefreden och Skånes införlivande med Sverige 1658. Konspirationen avslöjades och Bartolomeus avrättades. Danskhataren generalauditör Cronoborg tog över Limhamnsgården och Bartolomeus hustru Margrete kördes iväg tomhänt.

I Börringe konfiskerades all egendom tillhörande Rasmus Andersen och tilldelades Gustav Otto Stenbock.

Karl X Gustaf hade med Märta Allertz en son, Gustaf Carlsson, som 1674 upphöjdes till greve med Börringe och Lindholmen till grevskap. Han dog barnlös. Lindholmen var vid Skånes övergång till Sverige 1658 kronogods.

Vid reduktionen indrogs godset Lindholmen, utarrenderades och indelades i rusthåll 1711. Det skatteköptes jämte Börringe av kommissarien Erasmus Clefwe ( Rasmus Cleefwe) 1728. Senare styckades det.

Sammanslagning av gårdar eller utplånandet av gårdsbyggnader i samband med enskiftets genomförande kan ha medfört att vissa gårdsnamn försvunnit. Det område i Börringe som nu kallas Svenstorp (Ö Svenstorp) överensstämmer troligen inte helt med den mark där gården Svenstorp låg. Området norr och väster om Lindholmen där Hindstorp och Svenstorp ligger överenstämmer delvis med det område som kallas Tittente.

 

n5 

Släkten Hofverberg

Släkten Hofverberg, som är vittförgrenad och spridd i hela Sverige, härstammar från kyrkoherden i Berg, Jöns Sjulsson (Janus Sigvardi) 1605-1696 och hustrun Christina Hansdotter Berg. Det påstås att barnen kallade sig Hofverberg efter det berg som överskuggade prästhemmet och kyrkoplatsen. I släkten, som är mycket stor, förekommer ett stort antal prästmän varav flera med namnet Johan (eller Johannes) Hofverberg. (25)

Anna Christina Hofverbergs broder Lars var skomakare och gifte sig 1754 med Kirstina Olsdotter från Karlaby. Den skånska grenen av släkten anses härröra från en son till Janus Sigvardi med namnet Johannes Hofverberg (1652-1728). Denne hade 16 barn med hustrun Rakel Petraea. Men även Johannes broder Christian hamnade i Skåne som regementspastor i generalmajor Gyllenpistols regemente och dog i Skåne 1690. Anna Christinas och Lars Hofverbergs far är kornetten Anders Hofverberg. De är alltså barnbarn till Christian. (21).

Kornett Hofverbergs förnamn har blivit felskrivet vid något tillfälle i kyrkböckerna (Johan i st f det korrekta Anders).

I Gladsax fanns även andra av släkten Hofverberg, men på vilket sätt de är besläktade har jag inte undersökt.

En Johan Hofverberg, född ca 1722, boende i Gladsax 1743, smed och ryttare i Södra skånska kavalleriregementet gifte sig med Johanna Rahmberg 1745. Johanna dör 1748, året efter sin dotters födelse. I Ingelstad (Ö Ingelstad) ca en mil sydväst om Karlaby vigs en Johan Hofverberg vid Sophia Elisabet Gröndahl i Spjutstorp 1749. Det är sannolikt samma Johan Hofverberg som året innan var gift med Johanna Ramberg.

I Ingelstad (V Ingelstad) i Vellinge kommun finns en pastor Johan Hofverberg född 1715 i Barsebäck och son till prosten Johannes Hofverberg i Barsebäck, Harjagers kontrakt, född 1686 i Landskrona, som i sin tur var son till kyrkoherden i Malmö S:t. Petri, Oxie kontrakt, Johannes Hofverberg, född 1652 i Berg, Jämtland. Uppgifterna kommer från Lunds stifts herdaminne. Pastorn i V Ingelstad dör 1772.

Oluf Hofverberg gifte sig 1784 med Boel Mårtensdotter. Jacobina Hofverberg, f 1766 eller 1767, var hustru till kyrkoherden Lucas Gadd.

Christian Hofverberg(1680-85), f 24 nov 1657;fadern var khden i Berg Joan Sigvardii. Inskrevs i Ångermanlands nations matrikel i Uppsala 1675 och s student vid universitetet 16 jan 1676. Utn till komm i Hede 1680 och blef genom sin broder Hans bemedling anst ss regementspräst vid generalmajor Gyllenpistols skånska kavalleriregemente 1685. Efter afresan stod han i korrespondens med de norrländska myndigheterna angående ouppgjorda affärer men afvisade i ampra skrivelser krafven. Var död före 1712……………

Gift 26/3 1682  m Ingrid Svedin,  dotter af khden i Ytterhogdal Andreas Olai,  omg m khden i Slågarp, Skåne, Sven Karström,  änka andra gången 1724 och lefvde ännu 1728. ”

(ur Härnösands stifts herdaminnen)

Kh Sven Karström var bördig från norra Småland. Han var son till bonden Erland Larsson (1622-1688) och Märit Svensdotter. Namnet Karström tog han efter föräldrahemmet Karstorp (mönstringsrullorna från Bälaryd 1686-88)

 

Bröderna Bertil och Nils Larsson

­­­­­­­Eventuella föräldrar n4

Danska förnamn kan ha försvenskats så att t ex Jens blir Jöns, Mogens blir Måns, Bertel blir Bertil, Niels blir Nils o s v.

Brödernas fader har förnamnet Lars eller Laurits (Lauritz, Laurids…….).

Det är också vanligt att namnen inom släkter återkommer regelbundet. Om t ex Nils Larsson får en son kan denne få namnet Lars Nilsson dvs samma namn som sin farfar. Oftast avstår man från att använda farfarsnamnet tills farfar gått ur tiden.

Eftersom tullaren Nils Larsson är född i Mellby (Södra Mellby) finns det skäl att fadern Lars står att finna bland män i lämplig ålder i närheten av Mellby.

Enligt ovanstående resonemang är Lars Nilsson eller Laurits Nielsen, Lars Bertilsson eller Laurits Bertelsen exempel på sannolika namn på brödernas pappa.

Fadern till bröderna är sannolikt född före 1620. Brödernas samhällspositioner och familjernas umgängeskrets gör troligt att fadern (eller modern) är av svenskt ursprung eller kommer från dansk högreståndsmiljö.

Lars Bertelsen Aquilonius omkr 1634 –1697 var kyrkoherde i ”Wemmerlöf och Rörums församblingar”. Han sammanvigdes 29 juli 1697 i Ystad med Anna Pedersdatter Koefoed. Lars dog samma år.

Lars Bertelsen Aquilonius, född 1634, kan inte vara far till tullnären Nils Larsson eftersom denne föddes redan 1641. Förmodl var L B Aquilonius barnlös. Ett annat samband är däremot möjligt.

Änkan Anne Pedersdatter Koefoed konserverades av Lars Bertelsens efterträdaresom kyrkoherde i Östra Vemmerlöv Lars (Lauritz Hansson) Corvin i dennes andra äktenskap Corvin dog 16/4 1715 i Östra Vemmerlöv. Anna dog 15 juni 1710.

Fadern till Lars Bertelsen, Bertel Knudsen Aquilonius, född 1588-03-07 i Prästgården, Kongsted, Danmark, var kh i Löderup. Han dog 1650-01-07. Bertel Aquilonius hade bland sina åtta (?) barn även en annan son, "Olof Bertelsen Aquilonius" 1630-1684, som blev kh i Löderup. Sonen Magnus Bertelsen blev kh i Önnestad där det fanns flera personer med släktnamnen Ravn (Korp). Namnet Aquilonius kan syfta på latinets aquila ”örn” eller aquilonius ”nordlig”. Troligen kunde folk i allmänhet skilja på korpar och örnar redan då, men enligt Hans Hildebrand i hans översättning av Snorre Sturlassons kungasagor var örn eller härgam skaldeord för korp. Kanske kunde örn i poetiska sammanhang associeras till korp även på 1500-talet.

Prästerna i området vid denna tid heter ofta Rafn eller Corvin. Båda namnen syftar på korp liksom namnet Ramnakulla som ibland kallas Rafnekulla.

 

Hrafn (isländska), Raven (engelska), Rabe (tyska) förekommer också som namn, men inte här.

 

Olaus Nordström (1650-1722) var kh i S Mellby 1688-1689. Latinisering av Nordström till Aquilonius förefaller långsökt, men inte omöjlig

 

En släkting, Fredrik Aqulilonius, var i likhet med Nils Larsson tulltjänsteman vid lilla sjötullen i Ystad. Där fanns också en Cervin (Corvin? ).

 

Mellby, Ö Vemmerlöv och Kulla (Stora Ramnakulla) är belägna på gångvägs avstånd från varandra. Möjligen ansågs ”Rafnekulla" höra till Mellby på den tiden.

 

Det finns också andra kopplingar mellan släkter med namnen Corvin/Rafn och Aquilonius.

 

Helena Catharina Ravn, född 1687 i Köpenhamn, Danmark dog 28/1 1763. Hon var gift 1:o Anders Schwartz som var Apotekare i Ystad. Bertil Larsson på Stora Ramnakulla var också gift med en Catharina Schwarts.

 

Catharina Raaf ( Rafv) föddes 8/11 1709 i Önnestad (L) och döptes 9/11 1709 i Önnestad. Hon sammanvigdes 28/12 1728 i Önnestad (L) med Elias Aqvilon, Klockare i Önnestad Född 1690. Död 13/7 1767 i Önnestad. Döpt 15/7 1767 i Önnestad. Hon dog 5/8 1766 i Önnestad . Elias var son till Magnus (Måns). Bertilsøn Aqvilonius, Kyrkoherde i Önnestad. Död 9/11 1708 i Önnestad. Mor: Margreta Hillebrand.

 

Anno 1700 d:n 28 maij hölltz ordinarie sommarting medh tingsökiande allmoge af Jerresta häradh uthaf Hr häradzhöfdingen Bengt Seth och wahnlige Nämbden.

Christen Påhlss. framkom för Rätten och praesenterade ett kiöpebref uthaf Hr Ryttmästaren wählborne Christian Ridderschiöldh till honom uthgifwit Daterat Borrby d:n 29 Januarij 1700 hwaraf han copia inlade hwaruti Hr Ryttmästaren för 600 D:r smt sällier och afstår till bemelte Christen Påhlss. een wattn qwarn lilla Rafnkulla ben:dt uti Wemmenlöfs sochn, hwilken Christen Påhlss. begiär första gången måtte blifwa opbuden, som bewilliades och genast offentl: skedde.

 n8

Angående Blix-släktens ursprung

 

Webbsidor är inte att betrakta som källor och kan också vara tvivelaktiga som referenser eftersom de kan ändra namn eller försvinna. Dessutom ändras uppgifterna ofta.

Beträffande Blix-släkten före Mogens (Måns) Karlsson Blix har jag funnit flera alternativ på webben.

I ett fall, http://www.qhurth.com/, anges Karl Laurensson som ättling till Magnus Blix f 1360.

I annat fallet, http://www.hardell.net/slhist/farfar/syskon.htm, och http://www.hardell.net/slhist/farfar/tree_bucht.html anges Karl Laurensson som ättling Lars Jonsson Blix (som uppges vara bror till Magnus Blix).

Henning Sollied anser att släktskapet mellan kyrkoherden Mogens Karlsson och de äldre Blixarna bör sökas genom Karl Laurensons hustru.

Karl Laurenssons faderskap till Mons Karlsson ifrågasättes av många. Läs gärna diskussionen på Anbytarforum under rubriken Blix

Georg Hanssons inlägg på Rötters anbytarforum behandlar också detta.

På sidorna http://www.brunflohembygd.com/hovdkloxblix.htm och http://members.fortunecity.com/fairhair/gen_anor/3576.htm
lämnas ytterligare uppgifter och här redovisas även källor

 

 

Gullog, Larsarna och Månsarna

 

Såväl namnet Mogens som namnet Karl (Carl) förefaller att vara vanliga i Jämtland under den aktuella tiden. Det finns uppenbarligen flera Mogens Karlsson som existerade samtidigt. Jag förmodar att förväxlingar kan ha skett med personer som inte var präster och som inte heller var Blixar.

Mogens kan vara Magnus, Måns, Mons eller liknande beroende på källa eller författare och Karlsson kan vara Karlsen, Carlsen, Karlsøn, mm av samma skäl. .

Det kan också misstänkas att det har funnits flera samtidiga Gullog Mogensdotter som i en del fall råkat sammansmälta till en person. Gullog kan vara Gudlög, Gudlaug, Gulof, Gullow eller Gullov mm

Det förekommer uppgifter om att Herr Mons i Undersåker hade en dotter med detta namn och Lauridz Mogensen var gift med en Gullog Mogensdotter. Lauridz äktade naturligvis inte sin syster och samma Gullog som dog 1629 kan inte ha varit född både i Undersåker 1543 och i Faxnälden 1560.

Länsmannen i Hackås, Jens Persson och en Laurits Mogensson på ett hemman i Åkeräng i Sunne var också gifta med var sin (eller samma !!?) Gullog Mogensson.

I Härnösands stift förefaller det ha funnits flera samtidiga präster med namnet Lauridz Mogensen. Risken för förväxling och sammanblandning är uppenbar.

n7

Tolfta och Tollstad © 2007

 

Uppenbarligen finns det minst två, möjligen flera, 1500-tals-1600-släkter som i nutid med mer eller mindre rätt blivit kallade Tollstadius.

Jag misstänker att detta kan bero på förväxling av bokstäverna f och ett läspande s, som i frakturstilen är förvillande lika varandra och att detta kan ha medfört att de något olika namnen (Tolstadius, Tolfstadius, Tolftadius) under senare århundraden smält samman till ett. Slarvigt eller oartikulerat uttal kan också ha bidragit.
Prova att uttala namnet Tolftadius med ett läspande f (tungspetsen mot övre tandraden) och fundera över hur detta kan påverka åhörarens sätt att stava namnet!

Det är mycket svårt att se skillnad på Tolftadius och Tolstadius tryckt i frakturstil, i sht som denna kan vara lite grötig. Ännu svårare blir det i gamla handskrifter. Misstolkning har säkerligen gjorts av såväl herdaminnestecknare, boupptecknare, tryckerier och andra som jag själv.
Det kanske vore klokast att så snart som möjligt börja undvika stavningarna Tolstadius och Tolfstadius och framdeles hålla sig till stavningarna Tollstadius och Tolftadius när man kommit till det läge då man vet vilken grupp personen ifråga tillhör.

Det är dags att noggrannare skilja på Tolftadiusarna som härrör från Tolfta i Uppland och Tollstadiusarna som kommer från Tollstadtrakten mellan Mantorp och Vikingstad i Östergötland.

Från Tolfta i Uppland härrör:
Eric Tolftadius(pietisten) i Stockholm,
Andreas Tolftadius i Almunge (pietistens far),
Andreas Erici Tolftadius från Ersta (kusinen till pietistpappan),
Andreas Matthiae Tolftadius, närvarande vid riksdagen 1647, lektor vid Stockholms gymnasium, kyrkoherde som med Monarchia Mixta lovordar monarkien och den ärftliga tronföljden i Acta Universitatis Upsaliensis
Ludvig Tolftadius i Ölme/Kristinehamn (son till ovan nämnde Andreas Matthiae)
Pehr Tolftadius i Riala,
Abrahamus Erici Tolftadius i Vallby,
Laurentius L. Tolftadius, Uppsala universitets bibliotekarie och sedan (enl herdaminne) förbigår Watz som kapellan och senare är rektor i Härnösand och som skrivit De Natura.

Den mest välbekante av dessa är Eric Tolftadius. Han är känd som ”Den svenska pietismens fader” och kallas i allmänhet för Tollstadius (kanske även av flera personer i sin samtid) trots att han hör till Tolfta-gruppen. Viktigare är vad han själv kallade sig.

Helt säker på vad prästerna från Tolfta kallade sig kan man inte vara och det är naturligtvis inte uteslutet att jag kan ha fel.

OBS! Vår släkt har inget, såvitt nu är känt, gemensamt med släkten från Tolfta i Uppland!


 

Låtom oss därför tillsvidare lämna dessa och istället försöka få ordning på släktskapsförhålladena för prästerna från Tollstad i Östergötland under 1600-talet.

Det är i denna grupp som vi har våra anor!

I. Lars Eriksson, bonde i Östra Tollstad (Lasse i Torpa), riksdagsman, nämndeman, sexman, gift m syster till Lucia i Braxstad.
Barn :
1. Ericus Laurentii Tollstadius,
2. Jöns Larsson, boende i Broby, Gammalkil
3. Maria d. 28/10 1672 Torpa, Östra Tollstad, gift m Karl Månsson, skattebonde i Torpa, tog över efter svärfadern. Karl nämns senast i mantalslängd 1660
http://hem.passagen.se/teofil13/GEN/misc/riks.htm


II. Sveno Magni Tollstadius, född 1594 i Vikingstad (E), kh i Gammalkil (E), begravd 1669-06-2 i Gammalkil.
Sven gifte sig 1628 med Karin Persdotter, begravd 1670-06-01 i prästgården, Gammalkil. De sju barnen kallades Kihlman
Sven var 34 år då han gifte sig med Karin! Kan han möjligen ha haft ett tidigare äktenskap?

III. Samuel Johansson Tollstadius, kyrkoherde i Västra Tollstad, gift 1628 med Ingegerd Kristoffersdotter
En dotter till honom var Catharina Elisabet Samuelsdotter Tollstadia, född 1649, död efter 1713

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Hiertstedt


IV. Ericus Laurentii Tollstadius i Ljung (hjälppräst eller liknande). Död senast 1633. Son till Lasse i Torpa.
Han måste vara född före 1610 för att hinna bli präst före sin död. Att han kom till tinget 1629 efter att ha varit djäkne 5 år tidigare styrker detta antagande.


V. Eric Tollstadius i Harg, svärfar till Andreas Olai, Arbroensis.
 Vår ana !
Han kan ha varit född ca 1620 eller tidigare eftersom han hade en giftasvuxen dotter 1666.


VI. Petrus Tollstadius, kyrkoherde i Kullerstad, Linköpings stift. Född 1651 i Ö. Tollstad. Död 1717-12-10.
Gift 1:o med Anna Gothzelia. Född 1655. Död 1697 (Barn: Greta, Magdalena, Rahl, Anders, Annica Christina).
Gift 2:o 1698 med Brita Jönsdotter Falleria. Född 1673-04-26. Död 1723-08-03 (Barn: Jonas, Andreas, Samuel, Helena, Johannes,
Catharina, Maria Elisabeth).
Fadern till Petrus är troligen inte Nils i Ladusäter såsom hävdats.

VII. ………Tollstadius. Det finns antagligen flera än de jag funnit!

 

 

n9

 

Släkten Gram

Oklarheter betr födelseår och ursprung för Hans Nielsen Berg

 

Det kan ha funnits flera personer med namnet Hans Nielsen Berg under de tre seklerna efter 1500-talets början. Det finns och har funnits minst 300 platser i Skandinavien med namnet Berg och Hans Nielsen är ett vanligt namn.

Några exempel är en norsk postmästare och tullkontrollör i Helsingör kring sekelskiftet 1700 med namnet Hans Nielsen Berg och klockaren (degnen) med detta namn som byggde orgeln i Næs kyrka i Hedemarken i mitten av 1700-talet (enligt Gerhard Schøning). Borgmästaren i Kristiansand under denna tid hade också namnet Hans Nielsen Berg liksom en person i Gjerpen ett sekel senare.

Den präst, med detta namn, som blev kaplan 1619 i Oviken och senare kyrkoherde i Ragunda (Ravund) 1633 och avsattes från sin tjänst 1658 är vår ana.

Att han redan som student (108) kallades Berg gör sannolikt att han redan innan han blev kaplan hade anknytning till Berg och Oviken.

H. Friis-Petersen: Studenterne ved Købennhavns Universitet, Aarhus 1942.

Hans latinska namnvariant Janus Nicolai Jemtus kan också tyda på detta (103). Hans namn har ibland tillägget Sedlandus vilket anses tyda på att han var född på Seland (utan d som tredje bokstav!). Seland (106) har tolkats som Själland (men Gram ligger i södra Jylland). Om tolkningen (Bygdén) är riktig kan detta också möjligen syfta på att han utbildats i Köpenhamn. I Nederländerna finns och fanns Zeeland och områden med samma namn finns också på andra håll. Variationer i stavningen var vanliga liksom ords betydelse. Ordet seland kunde förutom att vara ett måttsord för en markareal också vara en benämning på ett markområde.

Födelseorten är hittills inte känd och flera olika uppgifter om hans födelseår har uppgivits (bl a 1550, 1576 och 1596) .

Födelseåret ca 1550 kan avfärdas som orimligt för Ragunda-prästen. Möjligen kan en annan person med samma namn avses.

Om födelseåret vore 1576 så skulle detta innebära att han lämnar universitetet i Köpenhamn vid 42 års ålder och blir kaplan vid 43 års ålder. Detta förefaller vara en allt för hög ålder för en student. Möjligen skulle han kunna ha haft en annan tjänst före kaplanskapet 1619, men han befinner sig uppenbarligen som student i Köpenhamn år 1618 (108).

Även födelseår 1576 kan avse en annan person med samma namn eller vara en feltolkning.

Detta födelseår skulle också innebära att han skulle vara ca 82 år gammal då han avsattes 1658 och ca 90 år vid sin död.

Å andra sidan är han med detta födelseår jämngammal med hustrun Margareta Larsdtr Blix.

Döttrarna Kristina och Elisabet antages vara födda ca 1620 och detta skulle då innebära att makarna var i 45-årsåldern vid döttrarnas födelse.

Om däremot födelseåret är 1596 blir åldern för studiernas avslutande och tillträdet till kaplantjänsten mera trovärdig. Detta skulle innebära att han blir kaplan vid 23 års ålder och pappa som 24-åring, vilket verkar vara rimligt.

Å andra sidan medför detta att han är 20 år yngre än sin hustru Margareta Larsdotter Blix, men detta kan förklaras av att Margareta redan hade minst ett äktenskap bakom sig när hon gick in i äktenskapet med Hans Nielsen. Det var inte ovanligt att prästmän var betydligt yngre än sina hustrur eftersom dessa ofta var änkor efter äldre präster, vanligtvis företrädarna.

Margareta blev änka 1596 efter sognepresten vid Nidorosdomen, Mogens Hansen (104).

«havde med Mag Mons, siden Sogne-Præst til Domkirken i Throndhiem, en Dotter: Elen»
«havde til ægte Hr. Hans i Ravund, Niels Grams Søn, som var Jørgen Grams Broder». (Gerard Schøning: De Blixers slegteregister)

 

 

Vem är den Niels Gram som är far till Hans Nielsen Berg ?

 

Åtskilliga personer i Norden bär namnet Gram redan på 1500-talet och 1600-talet. Niels Simonsen Gram i Ribe är upphov till den Gram-släkt som kallas Gudbrandsdalsläkten (105). Orten Gram ligger nära Ribe i södra Jylland.

Om Gerhard Schønings uppgift att Niels Gram var far till Hans Nielsen Berg(Sedlandus) och Jørgen Gram stämmer så bör denne Niels vara född någon gång mellan 1550 och 1575.

Niels Simonsen Gram dog innan Hans Nielsen Berg föddes och kan alltså inte vara hans far.

Niels Simonsen Gram i Ribe är sannolikt inte heller farfar till Hans Nielsen Berg bl a av följande skäl:

Det är visserligen möjligt men knappast troligt att Niels Simonsen Gram blir far vid nära 60 års ålder.

Det är visserligen möjligt men knappast troligt att far och son har samma förnamn.

Det är möjligt (men långt ifrån säkert!) att Hans Nielsen Bergs far, Niels Gram, är sonson till Niels Simonsen Gram på Jylland.

Successionen skulle i så fall kunna vara följande:

Niels Simonsen Gram i Ribe ------ Okänd son till Niels Simonsen------ Niels Gram ----- Hans Nielsen Berg

Niels Simonsen Grams son Mads gifte sig först 1557 och har sönerna Laurids och Peder men ingen son som är känd med namnet Niels. Mads kan sannolikt inte vara far till den Niels Gram som påstås vara far till Hans Nielsen Berg

Men Niels Simonsen Gram hade också en annan son, Hans (Johannes), som efterträdde honom på hans tjänst i Gram. Namnet Johannes och dess kortform Hans används omväxlande om en och samma person liksom dess patronymikon Johansen och Hansen.

Denne Hans (Johannes) hade i sin tur en son vid namn Niels som sedan övertog tjänsten 1592. (107).

http://www.anetavlen.dk/discus/messages/10/1181.html

Men!-----denne Niels Gram efterträdes 1617 som sogneprest i Gram av en son vid namn Hans Nielsen vilken verkar där till sin död den 28 april 1656. http://gretasreiseblogg.blogspot.com/2008/06/kirkeferd-i-danmark-2006.html (106)

Denne Niels lever visserligen i rätt tid för att kunna vara den Niels Gram som Gerard Schøning nämnt som fader till Hans Nielsen Berg, men då det kan uteslutas, att denne Niels Gram har två söner med namnet Hans följer härav, att denne Niels Hansen Gram inte kan vara den Niels Gram som Schøning avser.

Fadern till denne Niels Gram kan knappast heller ha två söner som båda har namnet Niels.

 

Minnestavla placerad i Grams Kyrka. Foto: Greta Hysvær

Bilden visas med upphovsrättshavarens tillstånd.

 

Detta resonemang utesluter inte att Hans Nielsen Bergs farfar kan vara en bror till Hans (Johannes) Nielsen Gram. Brodern Mads har, såvitt vi hitintills vet, ingen son med namnet Niels. Kanske hade Niels Simonsen Gram ytterligare någon son utöver Hans och Mads.

 

Vi vet alltså fortfarande inte vem den Niels Gram är som av Schøning utpekas som far till Hans Nielsen Berg (och Jørgen Gram). Dessutom finns det flera orter med namnet Gram i Danmark och Norge.

I Norge finns en mindre egendom i Lærdal/Borgund med namnet Gram(som dock anses för obetydlig för att vara utgångspunkt för en prästsläkt).

I Danmark finns förutom Gram vid Gram-ån nära Ribe även en ort med namnet i Mellersta Jylland.

 

Några ex på medlemmar av Gudbrandsdalsläkten Gram som troligen inte är anor till oss:

Mads Gram, och Birgitte (Bergithe) Østensdatter

Född 1532 på Gram. Ribe, Danmark.Gift medBirgitte Østensdatter circa 1557

Rektor vid Katedralskolan i Oslo. Senare sognepräst i Fron och prost i Gudbrandsdalen. Han dog 24 dec 1601.

Mads söner:

Laurits (Lars) född 1559 i Oslo och dog på Stein, Fron, Oppland 1631. Gift ca 1595

Peder född 1568 på Jylland (Familysearch).

Peder var ”Sogneprest til Øier ”. Han blev dödad av ett yxhugg från en underofficer vid ett bröllop 1584.

Laurits Gram, och Birgitte Jensdatter

Uteslutna som anor !

Mads, född 1600 i Fron, Oppland. Död 1663 i Eidsvoll, Akershus

Niels, född 1603 i Steig, Fron, Oppland.

Marten, född 1610 i Steig. Fron, Oppland

Maren Larsdatter, född omkr 1610 i Steig. Fron, Oppland. Död 09.11.1644 i Bragernes

Christen, född 1612 i Steig. Fron, Oppland

Inger Dorothea Larsdatter, född 1615 i Steig. Fron, Oppland

Peder, född 1618 i Steig. Fron, Oppland

http://home.no.net/gretahys/Emil/0001/27572.htm

Jens Lauritzen Gram föddes 1620 på Nord-Fron, Oppland och dog 1667 på Vardal, Oppland

http://www.fkarlsen.net/acbslekt/p137.htm

http://gretasreiseblogg.blogspot.com/2008_06_01_archive.html

 

Till Gästbok